Världshandeln svagare och tjänsteexporten viktigare

· ·
Av Lena Hagman, 23 Sep 2016

I tisdags anordnade Almega tillsammans med Conference Board och Business Sweden ett seminarium om de senaste årens historiskt svaga världshandel. Samma dag skrev den Europeiska centralbanken (ECB) att den tror att det svaga tillståndet i världshandeln sannolikt kommer att bestå. ECB konstaterar att den årliga importtillväxten i världen har varit lägre än det historiska snittet sedan mitten av 2011. Detta väcker frågan om detta tillstånd är en ”temporär avvikelse eller ett långsiktigt fenomen som speglar mer fundamentala strukturella förändringar”, skriver ECB. Det var just denna fråga som vi tog upp under vårt seminarium.

Vi hade bett Conference Boards chefsekonom Bart van Ark att försöka besvara denna stora fråga. Han menade att det finns utöver konjunkturella förklaringar även strukturella till den historiskt svaga världshandeln. Då handlar det om sådant som:

  • en åldrande befolkning och en krympande arbetskraft
  • att tillväxtländer som exempelvis Kina kommit ikapp med att producera liknande varor och tjänster som produceras i utvecklade ekonomier
  • att företag av olika skäl avvaktar med investeringar
  • att produktion flyttas tillbaka till gamla industriländer tack vare att ny teknologi, exempelvis robotteknik, gör att produktionen blir effektivare och billigare att ha samlad än att ha den utlagd utmed produktionskedjor i flera led i andra länder.

Ännu en förklaring till den svagare exportmarknadstillväxten som Bart van Ark nämnde är att exporten av tjänster fått ökad betydelse. Det speglar en förändring i efterfrågan, då hushåll och företag efterfrågar alltmer tjänster som också kan exporteras. Det kan vara tjänster via internet eller, ja, egentligen i hur många olika produkter som helst, som i mobiltelefoner, transportmedel med mera. Det kan också vara rena tjänster, exempelvis i form av tekniska lösningar, it-system, design, arkitekttjänster, men även sådant som utbildnings- eller vårdtjänster. Förändringar i exportens sammansättning handlar alltså till stor del om att hushåll och företag efterfrågar mer tjänster, där digitaliseringen får allt större utbredning.

Med ökad digitalisering kommer tjänsteexporten få ännu större betydelse för ett utrikeshandelsberoende land som Sverige. Visserligen kan viss produktion flyttas hem om den blir effektivare med hjälp av ny teknik, men produktionen av alla insatsprodukter som behövs kommer knappast att flytta tillbaka. Däremot kommer betydelsen av att utveckla tjänsteinnehållet i exporten för att vara konkurrenskraftig med stor sannolikhet bestå.

Att mäta den ökade exporten av tjänster är svårt och sannolikt är den underskattad. Om tjänstehandeln kan mätas bättre i statistiken och fortsätta växa i praktiken finns trots allt en förhoppning om att världsmarknaden kan komma att återhämta sig. Om den förhoppningen kommer slå in kommer också bero på om tjänstehandeln kommer kunna vara fri från bromsande och kostsamma handelshinder.
Lyssna gärna på mig i Ekonomiekot 24 september i ett inslag om att världshandeln tappar fart