En exkluderande upphandling skapar inga jobb

· ·
Av Stefan Holm, 01 Jun 2016

Redan innan nya LOU är på plats förändras den offentliga upphandlingen i Sverige. Debatten om vad upphandlingen faktiskt ska åstadkomma har fått mycket stora effekter.

Det stora samtalet handlar om hur sociala krav kan bli mer spritt i offentliga upphandlingar, eftersom de kraven är så sällan förekommande menar politiker. När Svenskt Näringsliv nyligen undersökte just detta, svarade 238 av 279 kommuner att de redan ställer olika typer av sociala krav. Reglering är inte nödvändig, i alla fall inte om syftet är att få igång kravställandet.

Jag förstår inte vad det är som är bra med sociala krav i upphandlingen, till exempel arbetsrättsliga hänsyn. Visst, det kan finnas branscher med oseriösa aktörer där kraven måste vara tydligare och kontrollen hårdare. Men det är undantagsfall. Idag finns mycket få exempel på undermåliga villkor hos leverantörer i offentlig upphandling. Ändå ska kraven ställas.
Effekten blir istället att företag stängs ute och konkurrensen minskar.

Vanligare blir också krav på att vinnande leverantör ska anställa någon arbetslös person om företaget vinner upphandlingen. Kan tyckas som ett vällovligt krav. Men vad har det för effekter? Ingen vet – kraven har nämligen aldrig utvärderats. Dessutom utför företagen redan de här sociala insatserna varje dag. Löner, semester och andra förmåner betalas till de anställda och fler personer anställs om företaget kan expandera.

Jag minns en upphandling i Norrköpings kommun där företaget skulle ha minst 70 procent av sin utförande personal skulle komma från särskilt utpekade grupper. Det handlade om ungdomar, funktionsnedsatta eller personer med utländsk bakgrund. Visserligen kan man ifrågasätta precisionen kraven men varför ska kommunen styra vem företagen anställer? Gör inte företaget en tillräcklig social insats genom sina nuvarande anställningar? Och en annan relevant fråga: Vad ska offentlig upphandling vara till för? Är syftet högkvalitativa tjänster eller arbetsmarknadspolitiska åtgärder?

Häromdagen fick jag se att Bodens kommun ställt krav på kvinnliga chaufförer i sina bussupphandlingar. Ingen av leverantörerna kunde erbjuda detta. Men vad hade hänt om en leverantör hade klarat kravet på jämställdhet, men övriga kvalitetskrav sämre än konkurrenterna? Vad blir viktigast för kommunen? Och finns det inte en uppenbar risk att övriga leverantörer i så fall skulle hävda att upphandlingen var riktat?

I Sundsvalls kommun har man nyligen antagit en ny inköpsstrategi. Förutom krav enligt villkor från kollektivavtal kommer Sundsvall även kräva att leverantörerna erbjuder heltidsarbete för att få leverera till kommunen. Krav på heltid kommer vara mycket svårt för leverantörer med säsongsanställningar eller där man har stort kundtryck under vissa tider på dagen. Även småföretag och nystartade företag kommer få svårt att hävda sig in konkurrensen. Är det tillräckligt genomtänkt?

Uppenbarligen har våra politiker fått upp ögonen för offentlig upphandling. Offentlig köpkraft menar de ska användas för att skapa förändring i samhället. Men se upp så att effekterna inte blir de motsatta. En svårtillgänglig och exkluderande upphandling skapar inga jobb.