Den digitala transformationen – så mycket mer än bara fabriken

· · · ·
Av Teresa Jonek, 22 Apr 2016

Vi står inför en dramatisk strukturomvandling av samhället. Globaliseringen driver på digitaliseringen som en stark möjliggörare för företag och andra verksamheter att skapa innovationer.

Det handlar om kundinvolverande affärer där specialiserade lösningar skapar nytta och värde. Tvärsektoriell samverkan, öppen data, digitala plattformar tillgängliga för nya skräddarsydda tjänster, är framtidens råvaror och fabriker. Gränser suddas ut genom digital teknik. Klimathot och brist på resurser driver på kraven om hållbarhet och vi ser en gryende delningsekonomi, med uppstickare som Uber och Airbnb i spetsen. Fintech och blockkedjor medger nya vägar och skakar om traditionell verksamhet.

Ägandet av fysiska produkter är inte längre en självklarhet, istället köper vi tjänster som ger oss den funktion och det värde vi efterfrågar. Etablerade branscher och företag utmanas av nya uppstickare som med nya affärsmodeller disruptivt erbjuder nya innovativa konkurrenskraftiga tjänster. Företag kan inte förlita sig på lojalitet och historiska mönster, utan måste ständigt tänkta nytt och ha värde för kund högst på agendan.

Mot bakgrund av ovan beskrivna utveckling så vore det en tabbe att förminska digitaliseringen som att endast handla om industrins effektivisering. Almega har sedan ett år tillbaka på ett engagerat vis deltagit i de industrisamtal som lett fram till regeringens Nyindustrialiseringsstrategi. Strategins handlingsplan håller i skrivande stund på att tas fram och min förhoppning är att perspektivet nu vidgas. Vi får inte fastna i att bara optimera och automatisera i fabriker eller gruvor, då vi i digitaliseringens fotspår samtidigt ser kraftfulla trender som vänder upp och ner på historisk affärslogik och skapar helt nya förutsättningar och konsumtionsmönster.

Särskilt oroväckande blir det när sedan myndigheter som Vinnova följer efter och låter sina satsningar ha ett alltför smalt och teknikdrivet fokus. Det gäller bland annat valet av i de strategiska innovationsområden som etablerats, där få tjänsteföretag, små företag och startups hittills engagerats. Det är svårt att se att den ursprungliga tanken om öppna nytänkande innovationsplattformar ännu infriats. Det gäller dessutom fördelningen av regeringens nyligen satsade 116 milj kronor på digitalisering. Här anser jag att blicken verkligen måste lyftas så att utgångspunkten är digitalisering i ett vidare perspektiv. Industrins roll bör sättas i ett sammanhang med övriga delar av näringslivet, offentlig sektor, infrastruktur mm och utgångspunkten måste vara värdeskapande, samhällsutmaningar och tjänstelogik.

Exporten från Sverige utgörs idag till hela 60 procent av tjänster, sett till förädlingsvärde. Digitaliseringen driver på utvecklingen. De kunskapsintensiva tjänsteföretagen står för tjänsteinnehållet och besitter hög kompetens för innovation. 53 procent av alla Sveriges civilingenjörer arbetar i tjänstesektorn, i företag som utvecklar, förädlar och dessutom sprider kunskap över branscher, bland annat industrin, och tvärs samhällets olika delar. Denna vitalisering och tvärsektoriella kunskapsutveckling är oerhört värdefull för att skapa ett konkurrenskraftigt näringsliv och offentlig sektor i den digitala transformationen. Därför är det avgörande att de kunskapsintensiva tjänsteföretagen involveras i offentligt finansierade innovationsprojekt. Ytterst handlar det om global konkurrenskraft och förmåga att möta de stora samhällsutmaningarna.

De kunskapsintensiva tjänsteföretagen har en enorm potential att kunna skapa nätverk och sammanfoga industrier som ex fordon, Life science, livsmedel, biomaterial och branscher som transport, säkerhet, vård, omsorg och utbildning. Men det krävs också offentliga insatser för att skapa förutsättningar för att bygga system och strukturer för sådan strategisk samverkan.

Dessutom måste gamla system och strukturer överges. Jag vet inte vad som är mest krävande, att lämna gammalt eller att bygga nytt. Men genom att skapa nationella digitala tjänsteplattformar kan företag, akademi och offentliga verksamheter kan mötas för att forma de framtidsinriktade komplext sammansatta lösningarna. Viktigt är att få med såväl stora etablerade företag som startups och små- och medelstora företag. Även nya företag och branscher kan på så sätt växa fram. Tyskland har här ett försprång då man redan kommit bit på vägen genom den så kallade Smart Service Welt. Nu är det hög tid att även vi i Sverige lyfter blicken och vågar satsa också på det mer komplexa!