Det här med jobbupphandling – blir det några riktiga jobb?

· · ·
Av Stefan Holm, 27 Nov 2015

Helt nyligen medverkade jag på en resa tillsammans med bland andra civilministern till Storbritannien. Vi besökte företag, organisationer och politiker i London, Glasgow och Edinburgh. Frågan vi ville få svar på var hur britterna ställer krav på anställning eller praktiktjänster i sina offentliga upphandlingar, vilka deras erfarenheter är och hur det tas emot av företagen. Det som i Sverige kallas för jobbupphandling.

Det är ingen hemlighet att Almega varit en av de främsta kritikerna till jobbupphandling. Det är en stor fråga i debatten om svensk offentlig upphandling just nu. Helt nyligen skrev min kollega Li Jansson en rapport om detta. Li visar att det inte skapas nya jobb genom krav i upphandlingarna. Däremot görs en insats för integrationen om offentlig sektor istället ser till att konkurrensutsätta sin verksamhet, visar rapporten.

En viktig insikt är att i Storbritannien är de sociala kraven inte tvingande. Istället får företagen visa hur de tänker göra för att ta in lärlingar eller nya anställda. Dessutom har upphandlare en dialog med branscherna för att höra om det saknas specifik kompetens och vad man kan göra för att samverka med till exempel utbildning. För att sociala krav ska fungera måste de vara en vinst också för företagen. Men de verkliga skillnaderna ligger i förutsättningarna att kunna anställa. I Sverige är de kollektivavtalsförhandlade minimilönerna betydligt högre och andelen enkla jobb på den svenska arbetsmarknaden är betydligt färre.

Så, skapas det några nya jobb med jobbupphandling? Nej tyvärr, blir nog svaret. Men företag som vinner upphandlingarna är ofta intresserade av att ha en dialog med den upphandlande myndigheten för att hitta och kanske nyanställa personal. Men då är det istället ett krav på dialog som upphandlaren ska ställa.

Lyssna till mitt och Lotta Ooms senaste avsnitt av Upphandlingspodden dä vi pratar mer om jobbupphandling.