Rut en viktig del i integrationen

· · · ·
Av Ulf Lindberg, 20 Nov 2015

I Fokus skriver nationalekonomen Jonas Vlachos att vi bör vara skeptiska till rut-branschens förmåga att skapa jobb för de människor som flytt från krig och förföljelse – således, menar han, bör vi även vara skeptiska till den planerade vidgningen av rut. Detta baserat på att det inte finns någon statistik över just flyktingar i rut-sektorn, såväl som Vlachos egen bild av vilka som arbetar i branschen.

Vlachos har rätt i att rut-branschen inte på egen hand kan lösa integrationsutmaningen som uppstått till följd av flyktingkrisen. Vi behöver företag som kan förmedla jobb, företag som kan utbilda och system som förenklar och förbättrar valideringen av flyktingars kunskaper. Men vi måste även skapa jobb för de som saknar kvalifikationer och språkkunskaper – just på det området har rut-branschen varit en stor succé.

Jonas Vlachos har också rätt i att det inte finns någon data över hur många flyktingar som jobbar i rut-sektorn. Det finns tyvärr ingen branschstatistik för rut-anställda efter födelseregion, istället får man titta på den generella yrkeskoden för städare som visar att 20,6 procent av hela städbranschens sysselsatta är Asien- och Afrikafödda. Vlachos har dock själv upplevt att det är många i rut-branschen som har östeuropeiskt ursprung och drar därför slutsatsen att just hemstädningsdelen av städbranschen inte är något framgångsrecept för att få flyktingar i arbete. Spekulationer förvisso, men ligger det kanske något i det?

När man talar med företagen visar det sig att Vlachos teori är just spekulationer. Eva-Karin Dahl, ordförande för Almega Hemserviceföretagens, tillika VD för ett av Sveriges största rut-företag, kommenterade att det var ett uppenbart Stockholmsperspektiv på Vlachos text. På Dahls Stockholmskontor finns det nämligen en stor del östeuropéer, men ser man istället till västra och södra Sverige är situationen en helt annan. I just Göteborg är en anmärkningsvärt stor andel av de anställda somalier och irakier och generellt för Väst- och Sydsverige är att de sysselsätter eritreaner, somalier, iranier, irakier och kongoleser.

Anledningen till att Rut varit så pass framgångsrikt är att det inte är riktat till enskilda arbetstagare. Rut-avdragets framgång ligger istället i ökad efterfrågan på tjänster med låg kunskapströskel. Nya jobb har skapats och tre av fyra anställda i Rut-branschen kommer ur utanförskap. Och det är jobb som skapas till avtalsenliga löner utan subventioner kopplade till arbetstagare.