1114

Ardalan Shekarabi på Almega och Svenskt Näringslivs seminarium.

Två tydliga teman gällande upphandling i Almedalen

· ·
Av Stefan Holm, 03 Jul 2015

Samtalet om offentlig upphandling fortsätter att utvecklas. Vi är förbi diskussionen om en krånglig LOU är och hur juridiken styr, hur upphandlare inte gör bra affärer eftersom de är rädda för att göra fel. Åtminstone om jag får reflektera en stund över samtalen i Almedalen. Istället är det två andra teman som dominerar då politiker och affärsmännen tar över arenan: Sociala krav och att göra bättre affärer i offentlig upphandling.

Låt mig ge ett par exempel. Civilminister och ansvarig för upphandlingsfrågorna Ardalan Shekarabi är kompetent inom området som doktorand på juridiska institutionen i Uppsala är han väl förtrogen med regelverket. Men Shekarabi är i första hand politiker och möjligen den första upphandlingsminister som vet hur man kan använda offentlig upphandling som ett verktyg för att nå politiska mål. Ambitioner har funnits tidigare, men vi talar en helt annan nivå.

På kort tid har ministern tillsatt flera utredningar som kommer har stor inverkan på offentlig upphandling om de leder till reell politisk förändring. Reepalu-utredningen är ett exempel. Niklas Bruuns utredning som ska föreslå krav enligt kollektivavtal och dessutom vill regeringen få upphandlande myndigheter att införa tvingande krav på att anställa långtidsarbetslösa när leverantörer vinner offentliga kontrakt.

Det andra temat handlar om att göra affärer, äntligen. Nytt för i år är den breda grupp upphandlare, leverantörer, experter och konsulter som pratar ”affär”. Om vikten av att göra bra affärer, att den offentliga upphandlingen inte alls bara avser att ta fram ett förfrågningsunderlag och utse vinnande leverantör. Det handlar om att se hela inköpsprocessen. Och upphandlaren ska snarare tituleras inköpare. Inköpsstrategier ska tas fram, lokala som nationella. Inköparna behöver gör mer, de ska bedöma och möta marknaden, de ska följa upp och utveckla ingångna avtal och de ska vara ajour med marknadsutvecklingen.

Både Sveriges Offentliga Inköpare (SOI) och Civilminister Shekarabi talar om vikten av en nationell inköpsstrategi. Det är bra. Jag vill se att den innefattar tydliga mål om effektivare upphandling (det går att spara minst 80 miljarder) och om att göra det enklare att delta och lämna anbud.

Debatten om upphandling utvecklas. Det är bra. Men politikernas och affärsmännens ambitioner är delvis motsägelsefulla. Politikens ambitioner att förverkliga sociala mål får inte samtidigt leda till att seriösa leverantörer låter bli att delta, deras ambitioner får inte hindra marknadens önskan om att effektivisera upphandlingen och den får inte hindra konkurrens och fler innovationer.