Leder jobbkrav i upphandling till flera jobb?

· · ·
Av Stefan Holm, 09 Jun 2015

Statsminister Stefan Löfven driver på i frågan om ”jobbupphandling”. Han menar att offentlig upphandling är svaret på hur 10 000 individer kan gå från långtidsarbetslöshet in i jobb. Tidigare försök på området visar dock inte på några långvariga positiva effekter.

Löfvens förslag har debatterats flitigt. Till exempel av borgerliga debattörer på Svd debatt som menar att utländska företag skulle diskrimineras (vilket i så fall strider mot grundläggande principer i LOU). De säger också att innebörden av att företag tvingas anställa personer som de i annat fall inte skulle behöva eller skulle ha anställt leder till fördyringar som i slutändan hamnar hos staten. Högre priser i utbyte mot att företagen ska anställa personer de annars inte hade efterfrågat. Det skapar varken effektiva företag eller meningsfulla arbeten.

Också Dagens Industris ledarsida tar upp problemen med jobbupphandling och andra sociala krav i offentlig upphandling. Ökade krav, som att tvingas anställa långtidsarbetslösa som av olika anledningar inte är så attraktiva för företagen, kommer leda till färre företag som lägger anbud, det minskar konkurrensen och risken att de bästa leverantörerna drar sig ur. De som har svårt att leva upp till sociala krav är främst mindre företag. Skall offentlig marknad inte längre vara öppen för dem?

Statsministern har alltså fel. De flesta företag som jag talar med har dåliga erfarenheter av att ta in långtidsarbetslösa, tyvärr. Företagen vill själva ansvara för individerna de anställer. Tvånget att anställa långtidsarbetslösa för att vinna ett offentligt kontrakt är en dålig modell. Det är dyrt för företagen och kan innebära att företagens personal inte kan ge den kvalitet som efterfrågas. När kommunen köper en IT-konsulttjänst, en städtjänst eller en arkitekttjänst förväntas den vinnande leverantören se till att de har IT-konsulter, städpersonal eller arkitekter som kan göra jobbet. Det är ju där kompetensen sitter.

Såklart finns det tillfällen när samarbeten om att hitta arbetskraft är fruktbart. Jag har tidigare skrivit om det på Almegabloggen. Men dialog och samarbete är i så fall alltid bättre än tvingande krav.

Vilka erfarenheter finns? När Botkyrka kommun ställde krav på att anställa långtidsarbetslösa unga fanns inga av dessa kvar i anställning – varken hos företagen eller i kommunen – efter det genomförda projektet. Alltså noll anställningar.

Göteborgs stora satsning på att ställa anställningskrav i hälften av alla tjänsteupphandlingar har lett till 50 nya jobb på ett helt år. Det är troligen en glädjekalkyl – och dessutom långt kvar till Löfvens förväntan.