Okunskap i rut-rapportering

· · ·
Av Gustav Wiel-Berggren, 05 Maj 2015

I söndags rullade TT ut en nyhet som snappades upp av SR, SVT och ett flertal tidningar. Nyheten sade att förändringarna i rut-avdraget inte kommer att påverka i stort sett någon. Tyvärr är så inte fallet, och uppfattningen bygger på grund kunskap om de politiska beslutens inverkan på köpare och företagare.

Ett återkommande argument i vidarerapporteringen av TT:s text var att det knappt är några som drabbas av en halvering av rut från 50 000 till 25 000 kronor. Det är högst ifrågasättbart – för branschen omsätter nämligen 200 miljoner kronor ur intervallet 25 001 – 50 000, och de allra flesta kunder som överstiger gränsen ligger just i intervallet 25 001 – 35 000 kronor.

I en bransch som domineras av småföretag, som hela tiden utvecklas, där framgångarna inte bara ligger i att det blir fler kunder, utan att de befintliga kunderna konsumerar mer rut-tjänster varje år, är 200 miljoner kronor ett enormt belopp.

Skadorna vid förändringar i rut-avdraget är dock betydligt mer omfattande, och helgens rapportering bygger på en grund förståelse av de politiska förändringarnas betydelse för företagens långsiktighet. ”Jag kommer aldrig att gå in i en sådan här bransch igen, där politiken har så stor påverkan”. Det sade Jeanette Holm, som gav 900 unga jobb i rut-företaget Nanny.nu. Och det är väl inte så konstigt. För vem vill satsa sin tid och sina pengar på ett företag i rut-branschen när regeringen har lovat att under 2015 se över vilka ytterligare tjänster man kan slopa ur rut-utbudet?

Men det är inte heller bara företagares investeringsvilja som påverkas. I en granskning av den danska motsvarigheten till rut-avdraget framgår att det inte spelar så stor roll vilka förändringar man gör i avdraget – det är systemförändringarna i sig som får konsekvenser för kundernas köpvilja och branschens utveckling.

I Danmark infördes hemserviceavdraget 1994 på prov. Avdraget blev en stor framgång och tre år senare beslutade danskarna att avdraget skulle göras permanent. I samma veva sänkte de reduktionsgraden från 60 procent till 50 procent. Vad som hände? Branschens omsättning sjönk till 1994 års nivåer, och det skulle ta 1,5 år innan den hade återhämtat sig.

Danska rut-branschens uppgång och fall

År 2000 var det återigen dags för förändringar i det danska hemserviceavdraget. Denna gång riktade sig förändringarna mot specifika tjänster. Fönsterputsning och hundrastning ströks, barnhämtning tillkom och reduktionsgraden på trädgårdsarbete sänktes till 35 procent. Branschen kom återigen att sjunka avsevärt – trots att städning stod för majoriteten av alla utförda tjänster. Efter denna vända av förändringar kom ingen återhämtning.

De två nästkommande åren sjönk istället den danska branschens omsättning från 1,2 miljarder till 620 miljoner danska kronor per år. Då beslutades att återigen sänka reduktionsgraden, denna gång från 50 till 40 procent. Branschen fortsatte att rasa, och 2004 återstod endast en dryg tredjedel. Idag är den danska hemservicebranschen näst intill ett minne blott – och det danska näringslivet talar nu istället om att införa ett rut-avdrag enligt svensk modell. Efter fem år räknar de med 10 000 jobb och en årlig vinst för statskassan på 300 miljoner. ”Svensk hjemmeservice er sund fornuft”, säger de i analyspublikationen Dansk Erhvervs Perspektiv.

För att sammanfatta: medan danskarna ser över hur de kan kopiera vårt framgångsrecept så blundar den svenska regeringen för att vi är på god väg att kopiera deras fall.