Sifferlösa avtal – dags för det privata näringslivet att följa efter den offentliga sektorn

Medlingsinstitutet skriver i sin senaste årsrapport att var fjärde löneavtal kommer att vara sifferlöst 2015. De flesta finns i den offentliga sektorn. Där kommer 49 procent av de anställda omfattas av sifferlösa avtal nästa år. Motsvarande siffra för den privata sektorn är 9 procent. Varför går det bra att införa helt lokal lönebildning i den offentliga sektorn medan det är betydligt trögare i det privata näringslivet?

Löneavtal som helt och hållet gör det möjligt att anpassa löneökningarna till medarbetarnas prestationer och företagets ekonomiska förutsättningar borde vara perfekta för privata företag. Privata företag lever av resultat som varierar mer än någonsin. Konkurrensen är stenhård och skillnaden mellan olika år och olika företag är stor vilket gör det svårare att klara en generell norm för löneökningar. Samtidigt behöver företaget kunna erbjuda attraktiva villkor till sina medarbetare. Konsekvenserna av felaktiga beslut kan bli smärtsamma, antingen försvinner kunderna eller medarbetarna.

Det är lite märkligt att det är den anslagsfinansierade offentliga sektorn som lyckats decentralisera lönebildningen mest. Varför fungerar det där, medan 91 procent av privatanställda alltjämt har avtal med centralt bestämda löneökningstal? Varför har den konkurrensutsatta sektorn den minst konkurrenskraftiga lönebildningen? Kan orsaken vara att offentlig sektor är mer mogen med färre problem? Kan orsaken vara att ledarskapet är mer utvecklat i offentlig sektor? Kan orsaken vara att medarbetarna är mer självständiga i den offentliga sektorn och hellre vill prata med sin chef om löneutvecklingen än att påverkas av centrala löneavtalsförhandlingar?

”Med sifferlösa avtal har parterna mycket mer än löneavtalet gemensamt.”

Ingen av ovanstående förklaringarna känns särskilt trolig. Den offentliga sektors framgångar beror snarare på många års hårt arbete för att uppnå samsyn och förtroende. Med sifferlösa avtal har parterna mycket mer än löneavtalet gemensamt. De behöver stödja utvecklingen av lokala löneprocesser och de behöver följa upp tillämpningen för att få kunskap om hur det fungerar så att stödet kan anpassas på bästa sätt.

Det är nu hög tid att parterna inom näringslivet tar efter den offentliga sektorn för att göra den svenska arbetsmarknaden mer dynamisk och konkurrenskraftig. Fler sifferlösa avtal, ja tack.