Det finns gott om siffror, Klepke

· · · ·
Av Ulf Lindberg, 31 Mar 2015

Arbetets Martin Klepke avfärdar Offertas undersökning som ointressant – dock efter att ha återgett fel siffror. Men oavsett vad så finns det andra undersökningar som talar mot hans antaganden.

Igår publicerade Metro en debattartikel från Almega och Offerta. Innehållet behandlar bland annat en undersökning som Offerta skickat till sina kunder, en undersökning med syfte att se vad rut-kunder faktiskt tycker om rut-tjänster.

Martin Klepke på tidningen Arbetet var snabbt ute och kommenterade debattartikeln. Klepke menar att det finns en bias i undersökningen – att man genom att fråga rut-kunder frågar människor som är positiva till rut. Men poängen med undersökningen var ju att fråga branschens kunder hur de uppfattar skattereduktionen för hushållsnära tjänster.

En webbenkät mailades ut till drygt 19 000 personer, som någon gång de senaste 24 månaderna hade skickat en förfrågan för rut-tjänster genom Offerta. Undersökningen, som var öppen en vecka, besvarades av 1 633 personer.

När det kommer till svaren menar Klepke att dessa är ointressanta, samtidigt som han återger fel siffror.

9 av 10 av de 1 633 respondenterna svarade at de var nöjda eller mycket nöjda med rut-tjänsterna. I Klepkes freudianska felläsning blir detta att 2 av 10 rut-kunder inte är nöjda med tjänsten. Men alla kan ju läsa fel – oavsett om man vill eller inte – och det är troligtvis så att Klepke blandade ihop det med att 8 av 10 kunder inte köpte rut-tjänster innan skattereduktionen infördes 2007.

Anmärkningsvärt kan man tycka, att rut-avdraget fått marknaden för hushållsnära tjänster att explodera. Det tog förvisso inte Klepke upp i sin text.

Om vi som Klepke låtsas att dessa siffror inte betyder något alls finns det andra undersökningar som talar mot hans antaganden. Till exempel visade SVT i juni förra året att 6 av 10 svenskar vill behålla eller utöka rut-avdraget, och SCB visade att 7 av 10 köpare tjänar mindre än 32 000 kronor i månaden.

Nåväl, nog om det. Klepke fortsätter med att kalla rut för ett mycket trögt och overksamt sätt att skapa nya jobb. Säg det till de 3 000 personer som under 2014 fick ett jobb i rut-branschen, eller till de 20 000 personer som den sysselsätter totalt.

Ur ett jobbskaparperspektiv är rut-avdraget förmodligen den mest effektiva arbetsmarknadsreform vi någonsin har sett. Och det beror inte bara på antalet jobb som skapas – det beror också på att branschen sysselsätter de som traditionellt sett har svårt att ta sig in på arbetsmarknaden. 75 procent av branschens anställda var arbetslösa, 47 procent var utlandsfödda och 25 procent var unga. De siffrorna talar sitt eget språk.