idea

Sluta ställ samhällets aktörer mot varandra

· · · · ·
Av Markus Welin, 14 Mar 2015

Sverige idag ser inte ut som Sverige gjorde för 50 år sedan. Politiker och organisationer som ställer samhällets aktörer mot varandra måste acceptera det så vi kan möta utmaningarna tillsammans.

Igår skrev flera av Sveriges ledande startups på DN Debatt att de är oroliga över att polariseringen av det svenska samhället ska göra att Sverige tappar sin position som entreprenörsnation och halka efter i den globala utvecklingen. Jag, med ena foten i deras värld i egenskap av bloggare och föreläsare inom digital kommunikation och den andra i näringspolitiken genom min arbetsplats, kan inte annat än hålla med.

”Det är därför vi i dag med djup oro ser på den polarisering som utvecklats inom svensk politik. Företagares drivkrafter ifrågasätts på ett sätt som man inte sett sedan sjuttiotalet. Kalla oss naiva, men vi känner inte igen oss i bilden av konflikt mellan arbetsgivare och arbetstagare, mellan näringsliv och det offentliga. I vår värld lever anställda och företag i symbios med varandra liksom med samhället i övrigt.”

I förra veckan var jag på evenemanget 150 Superkommunikatörer, inbjuden av Unionen som var medarrangör. Där talade representanter för den digitala kommunikations- och teknikbranschen om fackförbund som något som helt tappat sin relevans bland unga. Ett medlemskap i facket är något som ställs ut på Livrustkammaren, typ.

Detta är förstås en oroande utveckling. Men också fullt naturlig om man hela tiden ställer samhällsaktörer mot varandra. Förra året motarbetade LO arbetskraftsinvandring, till bland annat tidigare nämnda startups, genom att försvara stelbenta regler. Just nu motarbetar de privata välfärdsföretag genom att driva på regeringens vinstutredning – en utredning som oförklarligt nog fokuserar på driftsform och inte på kvalitet. I båda fallen misstänkliggör de mängder av duktiga företagare med sin retorik. I båda fallen bromsas innovation, idéer och utveckling.

När LO gång på gång tvingar unga att välja mellan dem och utvecklingen – ja då väljer de i de flesta fall utvecklingen. Det är inte konstigare än så.

De fackförbund som polariserar mindre verkar också vara bättre på att behålla relevansen. Unionen har satsat mycket på sitt varumärke som det moderna facket, där det inte nödvändigtvis råder en motsättning mellan företagande och fackliga frågor. Strategin har fungerat då antalet medlemmar ökar stadigt. Samtidigt som LO har tappat medlemmar under en längre tid.

Sverige idag är inte vad Sverige var för 50, eller ens för 20, år sedan. Det är inte längre stämpelklockan på fabriken som är normen. När jag skriver detta sitter jag på ett café – inte på kontoret. Den privata tjänstesektorn, som Almega representerar, sysselsätter idag över två miljoner människor och står för över 80 procent av totala antalet nya jobb under de senaste tjugo åren.

Det är så det ser ut idag – oavsett om du gillar det eller inte. En global utveckling som inte kan – och heller inte bör – stoppas.

Polariseringen måste bort. Det Sverige behöver är att företag, fackföreningar och politiker från båda blocken, accepterar den här samhällsförändringen och gemensamt tar sig an de utmaningar den för med sig. Ett pussel kan inte läggas med en pusselbit, utan olika aktörer i samhället bidrar med sina perspektiv till helheten. Det viktiga är att vi gör det tillsammans.