bloggbild

Fler politiska krav i offentlig upphandling att vänta

Det blir allt svårare för mindre företag att delta i offentlig upphandlingar. Nu kommer nya civilministern med ännu fler krav i en fråga som redan nu präglas av snåriga missförstånd.

Det blir svårare för mindre företag att delta i offentlig upphandlingar. När fler och fler politiska önskemål placeras på upphandlingens bord ökar också krångel som skapar utestängningseffekter. Visst är det bra med etiska krav, krav på sociala villkor, krav på att långtidsarbetslösa ska utföra tjänsterna eller ekologiskt hållbara krav. Men sammantaget höjer det trösklarna för deltagande på den offentliga marknaden. Och vad händer med de affärsmässigt bästa inköpen? Hur många företag tvingas bort på grund av för mycket krångel?

Så här i jultider tillsätter civilminster Ardalan Shekarabi ytterligare en offentlig utredning. Han är inte nöjd med regeringsrådet Eskil Nords utredning från september 2014. I Nords utredning förklarades det att det visserligen går att ställa krav som återfinns i ett kollektivavtal, dvs specificerat innehåll. Men det går inte att ställa krav på att en leverantör skall vara ansluten till ett kollektivavtal. Ett sådant krav strider mot unionsrätten. Nu verkar Civilministern medveten om detta, i debattartikeln skriver han bland annat att han tillsätter ett ny offentlig utredning för att utnyttja det utrymme som de nya EU-direktiven lämnat när det gäller krav i enlighet med villkor i svenska kollektivavtal. Notera att ministern är noggrann med att inte hävda krav på kollektivavtal, enbart i enlighet med villkor i kollektivavtal. Man kan inte låta bli att undra: vad är egentligen skillnaden?

När det väl kommer till skarpt läge är det inte särskilt enkelt att ställa krav i enlighet med svenska kollektivavtal. Den första frågan som måste ställas är vilket avtal är relevant för upphandlingen? Inom till exempel Serviceentreprenad finns det i alla fall sju avtal som kan vara aktuella att använda, det vill säga avtal som används av företag på den svenska marknaden idag. Det kan tex gälla Almega Tjänsteföretagens avtal med Kommunalarbetareförbundet eller med Fastighetsanställdas förbund. Men det kan också gälla Vårdföretagarnas städavtal, även det tecknat med Fastighetsanställda. Självklart är även Samhallförbundets avtal med Samhall relevant. Dessutom har Svensk Handel ett avtal med Handelsanställdas förbund och Sveriges Byggindustrier har ett med Byggarbetareförbundet. Vilket gäller vid den specifika upphandlingen eller räcker det att man följer ett av dessa för att man ska passera myndighetens nålsöga? Och visst är det så att företagen utan kollektivavtal är relevanta, så länge som deras villkor är i nivå med avtalets.