Därför är friskolorna bäst i klassen

· · · ·
Av Gustav Wiel-Berggren, 14 Nov 2014

Idag släppte Skolinspektionen rapporten Från huvudmannen till klassrummet – tät styrkedja för viktig för förbättrade kunskapsresultat. Rapporten betonar vikten av skolans organisation, ledning, målbild och interna och externa kommunikativa förmåga som avgörande för kunskapsresultaten. Denna bild bekräftas av en uppsats i statsvetenskap publicerad tidigare i år, och det är ingen överraskning när man tittar på vilka som är bäst i klassen.

När jag bläddrade igenom Skolinspektionens dagsfärska rapport slogs jag av att skolans framgångsrecept i mångt och mycket överensstämmer väldigt väl med definitionen av vad som kallas för skolans pedagogiska och sociala klimat (PESOK). För drygt ett år sedan visade Matilda Liljeberg i den statsvetenskapliga uppsatsen Spelar skolan roll? (2014) att meritvärde av betygspoäng, andel elever som når lärandemål i alla ämnen samt genomsnittligt betyg på nationella proven är beroende av just en skolas PESOK-värde.

”Av de tio skolor med högst PESOK-värde i undersökningen är nio friskolor. Av de 20 skolor med högst PESOK-värde är 16 friskolor.”

Men vad innebär egentligen pedagogiskt och socialt klimat? Lennart Grosin sammanfattar begreppet i tre punkter, som alla återges som viktiga för kunskapsresultaten i Skolinspektionens nya rapport:

  • Rektors pedagogiska filosofi, ansats som pedagogisk ledare och för hållningssätt till skolans mål, värdegrund och arbetsformer samt förväntningar och syn på skolans möjligheter och begränsningar.
  • Relationen mellan å ena sidan rektors och å den andra övriga skolledares och lärares uppfattning om skolans mål, normer, pedagogiska kvalitet samt möjligheter och begränsningar.
  • Organisation, arbetsordning och regler som styr de pedagogiska och sociala handlingsmönstren, relationerna inom kollegiet och mellan skolans personal å ena sidan och elever och föräldrar å den andra.

Jag kontaktade för en tid sedan Liljeberg och fick ta del av den data hon operationaliserat till ett PESOK-värde. Jag kompletterade datafilen med ytterligare en kolumn: i denna fyllde jag i huvudman för respektive skola, sedan sorterade jag efter PESOK-värde i fallande ordning. Värt att återigen konstatera är att ju högre PESOK-värdet är, desto högre är elevernas betyg och poäng på nationella prov. Samtidigt innebär ett högt PESOK att andelen som når upp till lärandemålen blir större. Nedan följer de 20 högsta PESOK-värdena ur datan som ligger till grund för sambandet, redovisat här ihop med den information om huvudman jag kompletterat.

 

Skolor, år 9 VT13 PESOK Huvudman
Söderköpings Waldorfskola i Söderköping 8,6 Friskola
Malmens friskola i Gällivare 8,4 Friskola
Idekulla skola i Tingsryd 8,4 Friskola
Engelska Skolan Nacka 8,4 Friskola
Fria Emilia i Boden 8,4 Friskola
Skolan Bergius i Sigtuna 8,3 Friskola
Fridaskolan i Trollhättan 8,3 Friskola
Casa Montessori i Partille 8,2 Friskola
Hällebergsskolan i Uddevalla 8,1 Friskola
Tegelviken Byn i Eskilstuna 8,1 Kommun
Tegelviken Viken i Eskilstuna 8,0 Kommun
Engelska Skolan Karlstad 8,0 Friskola
Fridaskolan Vänersborg 7,8 Friskola
S:t Olof i Sigtuna 7,8 Kommun
Solängskolan i Örkelljunga 7,8 Friskola
Engelska skolan i Borås 7,7 Friskola
Engelska skolan i Hässelby 7,7 Friskola
MBC skolan Södermalm 7,6 Friskola
Kastellskolan i Härnösand 7,6 Friskola
Tegelviken Sundet i Eskilstuna 7,5 Kommun

 

Av de tio skolor med högst PESOK-värde i undersökningen är nio friskolor. Av de 20 skolor med högst PESOK-värde är 16 friskolor. Då denna tabell endast utgör drygt en fjärdedel av den omfattande data Liljeberg sammanställt är det rimligt att fråga sig hur resten av tabellen ser ut – så att bilden av PESOK och huvudmannaskap inte blir selektivt och orättvist redovisad. Av de resterande 54 skolorna i denna data är fem friskolor. Den sämsta friskolan hamnar på 35:e plats. Därefter följer i rankingen, plats 36 till 73, endast kommunala skolor.

Länge har det spekulerats i varför elever i friskolor får högre betyg. En friskolefientlig bild av situationen är att friskolorna medvetet eller omedvetet ger högre betyg för att legitimera sin verksamhet. Denna teori raseras av det positiva sambandet mellan PESOK och betyg. En av anledningarna till att friskoleelever får bättre betyg är att friskolorna har en bättre internt samförstådd vision om skolans och elevernas möjligheter och mål. Detta löper genom hela organisationen, från rektor, personal till elever och föräldrar. Något som Skolinspektionens rapport bekräftar är av största vikt för en skolas framgångar.

En relevant fråga, nu när det står klart att friskolor är bäst i klassen när det kommer till PESOK-värde och Skolinspektionens framgångsrecept, är vad ett högt PESOK-värde faktiskt innebär för eleven på individnivå. Liljeberg skriver i undersökningen:

“… en ökning med en grad i skalan för PESOK […] motsvarar att alla elever, med minst betyget E, i genomsnitt förbättrar sitt betyg med ett steg i betygsskalan i nästan 6 ämnen eller att elever, med underkända ämnen, i genomsnitt blir godkänd i ungefär ett och ett halvt ytterligare ämne.” (Liljeberg 2014: 20)

Så pass viktigt är det pedagogiska och sociala klimatet i skolorna för elevernas kunskapsresultat. Det framgår även i Skolinspektionens nya granskning. Viktigt att framhålla här är att även kommuner har goda exempel. I Liljebergs urval sticker framförallt Eskilstuna ut, med tre kommunala skolor på topp-20. Lärdomen av detta borde vara att det finns organisatoriska tillvägagångssätt som är bättre än andra, och att både kommunala skolor och friskolor kan lära mycket av de som presterar väl efter ett PESOK-mått.

Fotnot: I undersökningen har Liljeberg socioekonomisk bakgrund, lärartäthet och lärarkompetens som kontrollvariabler. Sambandet mellan PESOK och kunskapsresultat kvarstår dock.