Löneökningar som konjunkturstimulans?

· · · · ·
Av Per Östlund, 11 Nov 2014

Sverige befinner sig idag i en lågkonjunktur med deflation, nollränta och hög arbetslöshet. Höj lönerna hävdar flera företrädare för facket. Men att använda ökade löner som konjunkturstimulans är direkt felaktigt och riskerar att försämra Sveriges ekonomiska utveckling.

I förra veckan hördes Torbjörn Johansson, LO, efterfråga höjda löner som konjunkturstimulans under Medlingsinstitutets lönebildningskonferens. Nyligen föreslog även Lasse Thörn, LO, detsamma i P1. Fackets tanke är att de höjda lönerna ska sätta fart på konsumtionen och leda till en bättre konjunktur. Det är dock vilseledande argumentation som helt missar hur vår ekonomi fungerar.

”När företagen tvingas säga upp istället för att nyanställa ökar arbetslösheten och alla blir förlorare. Det är tanklöst av facken att föreslå löneökningar som konjunkturstimulans.”

Det är viktigt att komma ihåg att Sverige är ett exportberoende land. Ökade arbetskraftskostnader för svenska företag leder, allt annat lika, till en försämrad konkurrenskraft jämfört med utländska företag. Det minskar sysselsättningen i Sverige. I en rapport från Svenskt Näringsliv beskriver ledande nationalekonomer varför fackets förslag är felaktigt.Löner som konjunkturstimulans? | Svensk Näringsliv, 2013 På sidan 9 i skriften finns denna sammanfattning:

”Ökade lönekostnader i lågkonjunktur och sänkta lönekostnader i högkonjunktur rimmar inte med den företagsekonomiska verkligheten. När orderingången viker för företagen kan detta inte mötas med högre löneökningar. Många företag kommer att tvingas till uppsägningar – och då uteblir den efterfrågestimulerande effekten av lönehöjningarna. Istället finns risk för en nedåtgående spiral.”

Debatten känns igen från tidigare år. Även när det går dåligt talas det om att lönerna ska höjas. Ofta förbises att lön kostar mer än enbart lön. Sverige har de högsta arbetskraftskostnaderna inom EU.Arbetskraftskostnader – internationellt | Ekonomifakta Ovanpå lön och löneökningar tillkommer omkring 40 procent i ytterligare kostnader för sociala avgifter och kollektivavtalade försäkringar. I ett tjänsteföretag är lönekostnaden ofta ca 80 procent av företagets utgift. Tjänsteföretag är därför extra känsliga för oansvariga lönehöjningar.

Det ska löna sig att prestera väl och löneökningar ska användas som ett kvitto på goda prestationer. Men när företagen tvingas säga upp istället för att nyanställa ökar arbetslösheten och alla blir förlorare. Det är tanklöst av facken att föreslå löneökningar som konjunkturstimulans. Om fackens argument för lönehöjningar går igenom kommer det att drabba såväl fackens medlemmar som Sveriges ekonomi hårt.