Historien går igen i sökandet efter orsaken till ökad ohälsa

· · · ·
Av Marie Silfverstolpe, 11 Nov 2014

Om vi ska lösa problemen med ökad ohälsa och ökade sjuktal så måste vi se människors livssituation som en helhet – inte bryta ut arbetslivet som enskild orsak.

I takt med att ohälsan återigen ökar dammas gamla förslag av. I helgen var det den ”gamle” utredaren Jan Rydh som återupprepade förslag från tidigare utredningar som inte genomförts. Hanne Kjöller skrev en välformulerad spalt som svar på Rydhs debattartikel.

Det finns inget enkelt svar på hur ohälsan ska brytas och det är inte en självklar lösning att lägga allt ansvar på arbetsgivaren. Är det inte bättre att också titta på andra aspekter?

Hur klarar skolan av att möta de elever som visar tecken på psykisk ohälsa? Borde inte resurser sättas in redan där? Hur fungerar livspusslet för småbarnsföräldrar när det inte självklart finns far- eller morföräldrar som är beredda att avlasta? Eller när avstånden mellan arbete och bostad för många är stort, antingen avståndsmässigt eller tidsmässigt?

Det finns flera faktorer än arbetslivet som påverkar välbefinnandet – det har Hanne Kjöller helt rätt i. Ta även hänsyn till i dessa och lägg inte all skuld på arbetsgivaren. Se även till att utveckla reformer som kan underlätta livspusslet. Reducera inte möjligheten att använda RUT-tjänster, inför senior-RUT som kan underlätta för våra gamla så att barnens oro för gamla, sköra, föräldrar kan reduceras.

Se till den komplexitet som det innebär att vara människa och lös problemen utifrån det perspektivet i stället för att tro att lagstiftning kring arbetslivet löser alla problem.