För höga sociala krav kan ge sämre kvalitet

Risken med att ställa för höga sociala krav vid offentlig upphandling är att leverantören i första hand fokuserar på att uppfylla de politiska kraven och sätter kvaliteten i andra hand.

De sociala kraven blir allt mer omfattande i offentlig upphandling. När det höjer kvaliteten så är det bra, vi på Almega har till exempel nyligen drivit en kampanj för att uppmärksamma problemet med att lägsta pris ofta går före kvalitet. Men risken finns att för höga sociala krav leder till sämre kvalitet, då allt fokus läggs på dem och inte på att leverera en bra tjänst.

Sociala krav, etiska krav och miljökrav i offentlig upphandling diskuteras på flera olika nivåer idag. Den nya regeringen lyfter fram att krav kollektivavtal ska ställas i offentlig upphandling, vilket arbetsmarknadsminster Ylva Johansson nämnde i Uppdrag Granskning tidigare i veckan.

Regeringens upphandlingsminister Ardalan Shekarabi är mer nyanserad då han talar om ”krav på kollektivavtal eller motsvarande villkor i alla offentliga tjänsteupphandlingar.” Upphandlingsministern är väl medveten om att ett krav på att man ska inneha eller teckna ett kollektivavtal skulle strida mot grundläggande principerna som upphandlingens regelverk vilar på, till exempel att alla leverantörer ska likabehandlas och att kraven ska vara icke-diskriminerande.Principer för all offentlig upphandling | Konkurensverket

Ofta kan det kan bli problematiskt om kommunerna omsätter politisk ideologi i praktisk handling när upphandlande myndigheter ska ställa krav. Ett exempel på det är att Stockholms stad har visat ett intresse för ”Vita jobb”, ett projekt som inleddes i Malmö. Det syftar till att få stopp på svartjobb, vilket naturligtvis är bra, men innebär samtidigt att man använder facket som kontrollanter hos företagen. Vilken företagare, särskilt de som inte har fackliga organisationer på sin arbetsplats, är bekväm med att få facken att granska de inre angelägenheterna?