Sverige behöver en bred skattereform

· · · · ·
Av Ulf Lindberg, 30 Okt 2014

Idag arbetar tre av fyra sysselsatta svenskar i tjänstesektorn och det är framför allt i de kunskapsintensiva branscherna som jobbtillväxten sker. Två av tre nya jobb som har tillkommit under de senaste 20 åren hittas i den kunskapsintensiva tjänstesektorn. Trots detta belastar dagens skattesystem denna sektor nära tio procent mer än genomsnittet i näringslivet. Det är dags att anpassa skattesystemet efter hur samhället ser ut idag och imorgon – inte efter hur det såg ut igår.

Tjanstesektor

Sverige har efter valet ett oklart parlamentariskt läge. Två partier regerar i minoritet och kan aldrig vara helt säkra på att deras politik går igenom i riksdagen. Det skapar en stor osäkerhet om politisk inriktning.

Men situationen ger också möjligheter. Regeringen och delar av oppositionen kan använda mandatperioden till att sluta breda och långsiktiga överenskommelser i avgörande framtidsfrågor. Många aktörer har inte minst uttryckt behovet av att se över skattesystemet, nu senast i dagarna Erik Åsbrink på SvD Brännpunkt och Robert Boije (Saco) i Dagens Samhälle.

Skatteöverenskommelserna för tjugo, respektive trettio år sedan bidrog till att lägga grunden för den ekonomiska återhämtning som följde på dem båda. Efter ”Den underbara natten” 1981 kom 1980-talets högkonjunktur, och ”Århundradets skattereform 1990/91” bidrog till att möjliggöra saneringen efter 90-talskrisen.

”Behovet av en skattereform som i en bred översyn kan omfördela från skattebasen arbetade timmar hos företag och anställda till andra alternativ är en nödvändighet för fortsatt tillväxt.”

Både skäl och förutsättningar finns alltså för att åter genomföra en skattereform med bredast möjliga parlamentariska stöd. Även denna gång, precis som för tjugo och trettio år sedan, bör ett centralt inslag vara att sänka marginalskatterna och samt att minska beskattningen på arbetare timmar. Precis det som Åsbrink och Boije också efterlyser.

Utgångspunkten för en sådan reform måste rimligen vara Sveriges jobbmotor: Den tjänstesektor där tre av fyra svenskar idag arbetar. Den sektor som fortfarande växer och anställer.

Dagens föråldrade system och regelverk passar inte tjänsteföretagen särskilt väl. Tjänsteföretagens tillgångar är till största delen immateriella. De består främst av medarbetarnas kunskaper och insatser på jobbet. I tjänsteföretag är lönekostnaderna den överlägset största kostnaden, samtidigt som det är medarbetarna som bär på företagets kapital. Dagens skattesystem belastar de växande kunskapsintensiva tjänstebranscherna nära tio procent mer än genomsnittet i näringslivet när man ser till skatterna på arbete och kapital. Det bromsar tillväxten just där den är som starkast. Skattesystemet måste belöna kompetens och arbete. Inte bestraffa det.

Behovet av en skattereform som i en bred översyn kan omfördela från skattebasen arbetade timmar hos företag och anställda till andra alternativ är en nödvändighet för fortsatt tillväxt. Skadligt höga marginalskattenivåer kan reduceras utan större effekt på statens intäkter eftersom arbetsutbud och konkurrensen om globala talanger stärks.

Ett seriöst initiativ från regeringen som sträcker sig över blockgränsen skulle upplevas positivt av de tjänsteföretag som annars fått en rad negativa besked från regeringen sedan valet.