Den andra jämställdhetsvägen

· ·
Av Gustav Wiel-Berggren, 24 Sep 2014

Det finns flera sätt att arbeta för jämställdhet. Kvotering och pappamånader är en väg att gå – att släppa offentliga monopol och möjliggöra företagande i kvinnodominerade sektorer är en annan.

Igår hade Rapport ett inslag om Zahra Asgari. En ovanlig företagare kallar de henne. Varför? Jo, hon är utlandsfödd och driver ett eget företag i Sverige – något som väldigt få utlandsfödda, och framförallt utomeuropeiskt födda, kvinnor gör.

Zahra Asgari hade svårt att få ihop tillräckligt med jobb för en heltidstjänst, så när kommunen för några år sedan införde LOV (Lagen om Valfrihet) och tillät privata företag att driva hemtjänstverksamhet tog hon chansen. Två år senare har hennes företag 13 anställda.

Hon må vara en ovanlig företagare, men ur ett annat perspektiv tillhör hon faktiskt normen. Först och främst ingår hennes företag i de 93 procent av välfärdsföretagen som har färre än 20 anställda. För det andra tillhör hon också den majoritet av kvinnliga egenföretagare som levererar privata välfärdstjänster. Det vill säga ”vinst i välfärd”-företagen.

En annan bransch där kvinnors företagande, och i synnerhet utrikesfödda kvinnors företagande, har vunnit stor mark är i städ och hemservice. Fram till 2007 hade i stort sett bara företag och höginkomsttagare råd att köpa stjädtjänster, men när rut-reformen infördes kom hemservicebranschen att öka lavinartat. Plötsligt hade konsumenter i alla inkomstklasser råd att köpa hjälp i hemmet.

Nyföretagare lokalvård

Källa: SCB

Även om Zahra Asgari, som utlandsfödd kvinna, fortfarande är en ovanlig egenföretagare bidrar utvecklingen i just städ och hemservice till att jämna ut statistiken. Enligt en SCB-rapport från 2010 var utrikesfödda kvinnor den enskilt största gruppen – med god marginal – som startade företag i branschen.

Om just detta trendbrott i jämställdhetsarbete skriver PM Nilsson i en ledare i Dagens Industri igår. Jämställdhetsarbetet som under decennier har handlat om att reglera och kontrollera har ersatts av ett jämställdhetsarbete som handlar om att släppa statliga monopol och möjliggöra företagsamhet. Och det fungerar.

En stor del av ojämställdheten mellan könen består nämligen just i mäns och kvinnors olika positioner och möjligheter inom näringslivet. Det får stora följder vad gäller styrelsepositioner, kapital, investeringsmöjligheter och samhälleligt inflytande.

Trots detta är både LOV och rut reformer som möter stor kritik från röda och rosa läger. Kvinnofällor som motarbetar jämställdheten sägs det. Men att vara emot LOV och rut är att motsätta sig den utveckling där vi ser att kvinnor tar en allt större plats inom näringslivet.

Jämställdhet uppnås inte genom att stävja företagsamhet – det uppnås genom att låta mångfald och drivkraft verka.