fsmedjan-2

En framtidsdiskussion om kunskap och kompetens

Hur ser det optimala kunskapssamhället ut 2018? Almegas andra Framtidssmedja i Almedalen satsade på att föra fram fler perspektiv än vad vi möts av i den svenska debatten om skola, utbildning om kunskap och kompetens.

Skolan är en allt viktigare faktor för Sverige och svenska företag. Sedan år 2000 har den kunskapsintensiva tjänstesektorn växt med 37 procent. Sverige har fortsatt att vara ett land som attraherar toppstudenter från många länder med våra fina universitet, och många spännande och växande branscher. Men det finns risker för att detta hindra av allt för mycket regler och styrning som gör att kreativiteten minskar, på grund av oro och osäkerhet för framtiden.

Fredrik Härén, debattör och en person som bor och verkar över hela världen menade att vi måste ha ett globalt perspektiv, menade att Sverige måste fortsätta med öppna och gratis universitet, det viktiga är att fortsätta kunna ta till sig kunskap.

– Förr kunde jag vara mer kreativ i min undervisning, men nu är jag betydligt mer bunden av regler. Jag tycker att regelstyrningen ska minska och att kraven istället ska öka när det gäller vilka kunskapskrav vi ska ställa på våra barn, eftersom de minskar, menade läraren Sophia Barthelson.

Nya kunskaper behöver ständigt tillföras. Almegas analytiker Linnea Kvist menade att ständigt nya jobb tillkommer på arbetsmarknaden samtidigt som nya tillkommer. Snabbt växer jobb fram som specialister inom IT, ekonomi, HR. Företagen saknar allra mest sk handlingskompetenser, tex sociala kunskaper, serviceinriktade och hur man omsätter detta i praktiken.

Exempel från Ontario, Kanada konkretiserade hur man jobbade mer ökade resurser till skolan men också att formulera tydliga och högre mål på elevernas kunskaper. Dessutom är ett uttalat mål att öka lärarnas förtroende i samhället

En betydelsefull sak är ”kollegialt lärande” inom lärarkåren. Där man lär sig av varandra. Båda lärarna bidrar tillsammans för att utveckla varandra. Ett väldigt bra för att få till ett sätt att göra lektionerna bättre. Det handlar inte alls om att utvärdera varandra utan om ren coaching. I Ontario växer detta, många skolor vill ha detta.

Flera intressanta förslag sammanfattande diskussionen, att datakod bör bli ett obligatoriskt språk i skolan, och att ta bort regler från skolan som hindrar dess kreativa utveckling och att låta läraren utveckla och se varje elev.

Vi lever i en allt mer global och humanistisk värld. Politisk detaljstyrning är inte bra om vi vill att skolan skall utvecklas och om lärarnas roll i samhället.