Hur sänker vi trösklarna till jobb?

· · · · · ·
Av David Wästberg, 01 Jul 2014

Inträdet på arbetsmarknaden i Sverige är i dag förenat med en mängd trösklar som de arbetssökande måste ta sig över. Detta gör det särskilt svårt för de som varit arbetslösa en längre tid, inte har en utbildning som arbetsgivarna känner igen, har något funktionshinder eller kanske inte behärskar svenska fult ut.

Li Jansson är arbetsmarknadsekonom på Almega och har studerat trösklarna till arbetsmarknaden och presenterade under seminariet rapporten ”Vägar till en inkluderande arbetsmarknad”. Hon menade att en av dessa trösklar är den sammanpressade lönestrukturen i Sverige.
– De relativt höga ingångslönerna i många yrken gör att arbetsgivare kan dra sig för att anställa den som kan behöva lite längre tid på sig att komma in i arbetet och som kanske inte kommer att kunna vara lika effektiv som andra, sade Li Jansson.

Enligt Li Janssons rapport har nio procent av Sveriges befolkning en så svag förankring till arbetsmarknaden att de är i behov av ett jobb med lägstalön. Trots det har endast tre procent av Sveriges befolkning ett sådant jobb i klyftan däremellan växer ett utanförskap fram.

Li Jansson menar att det lätt för människor att fastna i åtgärder istället för att lyckas ta sig vidare in på arbetsmarknaden. För att lösa den problematiken vill Li Jansson förutom att öka lönespridningen att vuxenutbildningen individanpassas än mer, att reglerna kring subventionerade anställningar förenklas.

Agneta Berge från LO menade att problembilden inte är så självklar och menar att generella åtgärder som större lönespridning och sänkta arbetsgivaravgifter inte är lika effektiva som riktade åtgärder.

Vidare menar Agneta Berge att det finns negativa sociala sidor av en sänkning av lägstalöner och lyfter fram att det skulle drabba hårt personer som redan lever med små ekonomiska marginaler och ser istället att det vore bättre att stärka arbetsmarknadsutbildningen vilket skulle leda till att det offentliga får gå in och stödja dem ekonomiskt vilket är en kostnad.

Andreas Bergh visade på att kollektivavtalen pressar samman lönestrukturen och gör det svårare för outsiders att ta sig in på arbetsmarknaden. Samtidigt skulle pressade ingångslöner leda till att klyftorna skulle öka. Bergh menade att det avgörande för om det är ett pris vi kan leva med är om människor över tid stannar kvar på lägsta lönerna eller om man rör sig uppåt vilket vi inte riktigt vet idag.