Granska bolagsskatten – som att sila mygg men svälja kameler

· · · ·
Av Ulf Lindberg, 09 Jun 2014

I dagens DN beskrivs hur ett antal utvalda företag inom vård och utbildningssektorn betalar sina bolagsskatter. Artikelförfattarna vill på olika sätt få läsaren att uppfatta att det i sammanhanget är rätt blygsamma belopp som betalas till skatteverket.

DNs slutsats är helt rätt. Det är något Almega lät HUI kartlägga redan 2011. Vi tittade då på hela KIS-sektorn, vilket är Eurostats beteckning på kunskapsintensiv tjänsteföretag. I begreppet ingår en lång rad tjänstenäringar med högt kunskapsinnehåll däribland privat utbildnings- och vårdsektor.

Analysen visar att bolagsskatterna endast är tre procent av förädlingsvärdet. För övriga branscher som industrin, motsvarar bolagsskatten två procent av förädlingsvärdet. Däremot visar det sig att löneskatterna från bl.a. utbildnings och vårdföretag är så mycket som 43 procent av förädlingsvärdet. En glädjande siffra för den som gärna ser att företagen betalar så mycket skatt som möjligt. Ett bekymmer för den som vet att de kunskapsintensiva tjänstenäringarna är de som i stort sett stått för hela nettotillväxten av jobb de senaste 20 åren.

Faktum är att de totala faktorskatterna (löneskatter + bolagsskatter) är ungefär 10 procentenheter högre i KIS-branscherna där privata företag inom utbildning och vårdsektorn ingår än övriga branscher. Skälet är att personalintensiva verksamheter beskattas hårdare i vårt land än många andra jämförbara länder.

Lägger man till den betydelse främst större aktörer inom vård och utbildningsområdet har som investerare i välfärdssektorn i form av nya äldreboenden, förskolor, skolor, IT-system, personalutbildningar etc. är det helt klart företag som i dag är en nödvändig del av välfärden för att klara framtidens utmaningar med ökande behov inom vård, utbildning och omsorg.

Almega har nyligen kartlagt investeringsbehoven inom välfärden (Välfärdsskulden HUI 2014). Sammanfattningsvis kan man säga att landstingen har realistiska investeringsplaner medan kommunerna skjuter ett stort investeringsberg framför sig. Men båda sektorerna ser ut att ha ett behov av fortsatta investeringar av privat kapital i välfärden. Något som i stort sett alla ansvarsfulla kommun och landstingspolitiker är medveten om, oavsett politisk kulör.

Dagens uppgifter i DN är säkert helt korrekt för de företag man av något skäl valt ut. Men att bara titta på bolagsskatten är lite att sila mygg och svälja kameler. Det riktigt intressanta är att lyfta blicken och se hela bilden. Där stora privata verksamheter inom vård, utbildning och omsorg är stora skattebetalare och viktiga investerare i välfärden. En del av lösningen snarare än ett problem.