Brist på kompetensinvesteringar hotar svensk konkurrenskraft

· · ·
Av Li Jansson, 22 Maj 2014

Sverige går mot EU-strömmen och dalar i satsningar på kompetens, visar en ny undersökning från Almega Utbildningsföretagen. För att få fart på kompetensinvesteringarna måste politiken lägga i en högre växel.

Andelen sysselsatta i Sverige som deltog i en utbildning var högst i Europa år 2003. Därefter har Sverige fallit till femte plats bland europeiska länder. Mellan åren 2004 till 2012 sjönk andelen anställda som deltog i en utbildning från 37 till 27 procent åren 2004 till 2012.

De fallande kompetensinvesteringarna står i stark kontrast mot övriga Europa. I EU som helhet ökade andelen som deltog i en utbildning under samma period. Ett gott exempel är Schweiz, där andelen som genomgått en utbildning ökade från 49 till 65 procent, bland både sysselsatta och arbetslösa.

En tydlig trend i Sverige är att arbetsgivarna tillhandahåller allt mindre av vuxnas lärande. År 2007 erbjöd arbetsgivarna 45,5 procent av vuxnas livslånga lärande, vilket sjönk till 30 procent fem år senare. Sverige befinner sig därmed på plats 19 i Europa. Istället tillhandahåller leverantörer av utrustningar och maskiner en fjärdedel av utbildningen i arbetslivet, vilket är näst högst i Europa.

Då personalkostnader utgör upp till 90 procent av tjänsteföretagens kostnader innebär det att rätt kompetensinvesteringar kan förbättra produktiviteten. Ur det perspektivet är det oroande att andelen utbildning som tillhandahålls av arbetsgivare har minskat eller är enbart inriktad på att hantera maskinell utrustning – inte att utveckla humankapitalet.

Framgångsrika utbildningar kräver dock att det finns ett engagemang bland anställda. Enligt Eurostat upplever 63 procent av de anställda i Sverige att de inte behöver utbildning i arbetet. För att höja utbildningsintresset är det viktigt att tydliggöra vinsterna med lärandet, både i nuvarande arbete och för att vara attraktiv på arbetsmarknaden. Dessutom visar undersökningen från Eurostat att de som vill utbilda sig upplever flera hinder. Framför allt bland personer mellan 35 och 44 år innebär familjeåtaganden, krock med arbetsscheman och brist på stöd från arbetsgivare och offentlig sektor utmaningar.

Kompetensinvesteringarna behöver därtill höjas i de offentligt finansierade vuxenutbildningssystemen. OECD Skills Survey har visat att arbetssökande i Sverige har lägre räknefärdighet. Dessutom finns 233 000 personer bland arbetssökande och personer i subventionerad anställning med högst förgymnasial utbildning. Med en konstant trend under 2000-talet att endast 70 procent av eleverna slutför sin gymnasieutbildning ökar behoven ytterligare av kompletterande vuxenutbildningar.

För att få fart på kompetensinvesteringarna måste politiken lägga på en högre växel. Socialdemokraterna har föreslagit ytterligare 900 miljoner till vuxenutbildningen. Men att bara fokusera på ökade volymer i utbildningsväsendet är långt ifrån tillräckligt. Istället måste reformerna fokusera på att förbättra träffsäkerhet och kvalitet i utbildningsinvesteringarna. Att (S) då säger nej till valfrihet inom Svenska för invandrare hämmar kvalitetsutveckling och innovation i språkutbildningen. Att Alliansen inte gjort Yrkesvux till en permanent utbildning är också en brist.

För att öka lärandet i arbetslivet är det därtill viktigt att stärka företagens möjligheter att göra avdrag för kompetensinvesteringar, vilket underlättar för köp av utbildning. På så vis kan konkurrenskraften, egenmakten och innanförskapet öka. Bara så kan Sverige vända trenden.

Den nya årsrapporten hittar du här: http://www.almega.se/politik-och-ekonomi/rapporter/utbildningsforetagens-arsrapport