LO och Aftonbladet ser bara smolken i glädjebägaren

· · · · ·
Av Fredrik Voltaire, 13 Maj 2014

Igår publicerade DN en debattartikel av Svenskt Näringslivs nya vd Carola Lemne om nyttan av 2008 års reform kring arbetskraftsinvandring, samt om LOs kritik mot densamma. Samma morgon anordnade vi på Almega ett frukostseminarium under rubriken ”Sverige behöver #kompetensinvandring”, där en rad politiker och även LO medverkade. Plus två svenska it-företag, Dice och Ants, som vittnade om de stora rekryteringsbehoven samt betydelsen av 2008 års reform.

Paneldeltagare

Det positiva med seminariet var att alla panelister ställde sig bakom påståendet att Sverige behöver arbetskraftsinvandring. Argument för detta gavs inledningsvis av Ulf Lindberg, näringspolitisk chef på Almega, som visade bland annat hur antalet inrikes födda i åldrarna 25-64 år minskar framöver. Samt på tillväxten i de kunskapsintensiva tjänstenäringarna och nyttan av kompetensinvandring.

Mot bakgrund av detta blev jag mycket förvånad av att läsa Daniel Swedins ledarkrönika i gårdagens Aftonbladet, där han kommenterar seminariet och SNs debattartikel. Inget av ovanstående budskap verkar ha gått fram utan krönikan går helt på LOs kritiska linje mot reformen. Deras bild grundar sig emellertid på ett märkligt siffertrixande som okritiskt återrapporteras i Aftonbladet. Så här skriver Daniel:

”Först och främst ska vi ha det klart för oss att Sverige år 2000 beviljade ungefär lika många arbetstillstånd från länder utanför EU som i dag, när EU fått 13 nya medlemsländer. Om man vill veta hur det ser ut för ”kompetensinvandringen” kan man titta närmare på hur många indiska medborgare som jobbar här. Det är nämligen den största gruppen av högutbildade arbetskraftsinvandrare i Sverige. 2008 – innan de nya reglerna trädde i kraft – beviljades fler arbetstillstånd för indiska medborgare än både 2009 och 2010.”

Påståendet innehåller två delar. Dels att ingen generell ökning av arbetstillstånden från länder utanför EU ökat, dels att inte fler högutbildade indier (främst dataspecialister) kommer hit idag jämfört med före reformen. Båda dessa påståenden är direkt felaktiga.

  1. År 2000 fick 15 759 personer från icke EU-länder uppehållstillstånd av arbetsmarknadsskäl. År 2012 är siffran uppe i 19 936 personer, är inte det en betydande ökning? Samtidigt har EU vuxit med 10 länder under perioden vilket inneburit att arbetskraftsinvandringen från dessa länder försvunnit ur statistiken. Det handlar uppskattningsvis om ca 4000 personer som för jämförbarhets skull borde räknas bort från siffran för år 2000. Därmed är vi nästan uppe i en fördubbling av arbetskraftsinvandringen!
  2. Påståendet att det inte kommer hit fler indiska dataspecialister idag jämfört med år 2000 är också direkt felaktigt. Både Aftonbladet och LO försöker göra en sak av att det nästan var lika många år 2008 som år 2010 och 2011. Att det varit finanskris och kraftigt försämrat konjunkturläge bortser de helt ifrån. År 2000 var det 567 indiska medborgare som fick uppehållstillstånd av arbetsmarknadsskäl, år 2013 hade siffran ökat till 3031. Det är mer än en femdubbling!

Slutligen vill jag kommentera den felaktiga uppfattningen att det är främst yrken utan krav på särskild yrkeskompetens som dominerar arbetskraftsinvandringen. Problemet är att man här räknar in tillstånden för säsongsarbeten.

tabell

Tabellen ovan visar att alla månader utom fyra vår- och sommarmånader domineras statistiken av uppehållstillstånd till jobb som kräver teoretisk specialistkompetens kraftigt över de okvalificerade jobben.

Lägg därtill att de förstnämnda får betydligt längre uppehållstillstånd än de sistnämnda så framgår tydligt att volymen består främst av kompetensinvandring och inte okvalificerad invandring.