Vem driver framtidsfrågan om tjänsteinnovation i EU-valet?

· · ·
Av Teresa Jonek, 12 Maj 2014

Nu närmar sig valdagen. Sveriges EU-parlamentariker ska utses av oss väljare. Kandidaterna talar mycket om välfärd, jobb och miljö. Det är bra. Men var har de avgörande framtidsfrågorna om forskning och innovation tagit vägen? Om vi ska lyckas att möta våra globala samhällsutmaningar samt skapa välfärd och jobb, så måste vi öka innovationskraften i såväl våra tjänsteföretag som offentlig sektor.

Istället för att debattera kompetens och innovationsfrågan, så handlar debatten mer om nostalgiska uttalanden kring ”återindustrialisering”. Det är verkligen att leta efter framtiden i backspegeln. Inte bra. Självklart ska vi ha en starkt industri, men då måste vi komma ihåg att en förutsättning för dess styrka är en innovativ kunskapsintensiv tjänstesektorn (KIS-sektor). Det är där en stor del av kompetensen finns idag. Som exempel kan nämnas att 50 procent av alla yrkesverksamma ingenjörer* i Sverige arbetar i den privata tjänstesektorn och av dem jobbar hälften i privata KIS, att jämföra med bygg-, gruv-, tillverkande och energisektorn som tillsammans sysselsätter endast 38 procent. Utifrån ett antagande att ingenjörer arbetar med kunskapsutveckling och innovation, så finns i KIS en stor innovationspotential, som dessvärre inte uppmärksammas i offentliga satsningar. Det är inte bara ingenjörer som är högutbildade i KIS, utbildningsnivån är generellt hög. Med andra ord finns det starka belägg för att KIS är våra framtida kunskapsmotorer. Dessvärre är detta ofta okänt för politiker.

Sverige raknas i år på nytt som det mest innovativa landet inom EU (Innovation Union Scoreboard), men trots detta verkar våra kommande EU-parlamentariker sakna driv och idéer om hur Europa ska bli mer innovativt och hur kompetenen inom tjänsteinnovation ska öka. Sverige borde samverka med Finland för att föra fram dessa avgörande framtidsfrågor. Om inte vi driver frågorna, hur ska vi då kunna mota södra Europas påtryckningar om oändliga satsningar på jordbruk? Nu är det hög tid att blicka framåt.

Läs gärna mer om detta i Bodil Ekström Hilberth, Vd Releye, och min debattartikel i GP den 10 maj.

*Civilingenjörer, högskoleingenjörer och 4-årig teknisk linje