Ny konjunkturprognos: Så har finanskrisen påverkat

· ·
Av Lena Hagman, 29 Apr 2014

Idag presenterar jag och Linnea Kvist, Almegas omvärldsanalytiker vår senaste konjunkturrapport. Förutom en ny prognos för svensk ekonomi presenterar vi ett nytt perspektiv på finanskrisens effekter på Sveriges och andra länders ekonomi.

Vår studie visar att fem år efter finanskrisens startår, 2008, ligger Sveriges produktionsnivå per capita lägre än där flertalet länder normalt har legat lika många år efter tidigare finanskriser, enligt en studie av Internationella valutafonden (IMF). Enligt deras forskning har länder i genomsnitt legat cirka 9 procent under den nivå som produktionen per invånare hade legat på så här långt efter en kris om tillväxtens trend hade fortsatt som innan krisen. Under 2013 låg Sveriges BNP per capita på motsvarande 16 procent under trendnivån.

Att svensk ekonomi drabbats hårdare av finanskrisen än vad erfarenheter från tidigare finanskriser visar hör sannolikt samman med att Sverige är ett så exportberoende land och därmed drabbats extra hårt av finanskrisens nedpressande effekter på omvärldens efterfrågan. Utvecklingen för Sveriges export liknar exportutvecklingen för länder som drabbats hårdast av tidigare finanskriser, enligt IMF:s studie. Almega har också studerat finanskrisens effekter på våra nordiska grannländers export förutom Sveriges, och kunnat konstatera att Sveriges och Finlands export drabbats extra hårt i samband med krisen 2008-2009.

Att Sveriges export nu ligger så långt under den nivå som hade varit fallet om trenden innan krisen hade fortgått, innebär att det kommer krävas ett kraftigt uppsving för exporten för att återhämta det stora tappet från finanskrisen.

För att åstadkomma ett kraftigare uppsving krävs både en starkare efterfrågan från utlandet och en starkare internationell konkurrenskraft. Detta för att återvinna exportmarknadsandelar och få bättre fart på exporten.

För att åstadkomma det krävs strukturella åtgärder, såsom att öka investeringar i modernare teknik, nya tjänsteinnovationer, effektivare arbetsorganisation och arbetsledning, med mera. Men även ökad utbildningsnivå och större tillgång till högkvalificerad arbetskraft som bidrar till produktutveckling och en högre produktivitetstillväxt. Då är det också viktigt att inse att sådana åtgärder normalt tar tid innan de får effekter.

Det är alltså hög tid att inse att finanskrisen fått stora effekter på svensk ekonomi och export och att det krävs en ekonomisk politik som förbättrar förutsättningarna för att Sverige ska kunna komma tillbaka på banan igen och vinna exportmarknadsandelar.