Samspelet i näringslivet helt avgörande

· · · ·
Av Linnea Kvist, 24 Apr 2014

Förra veckan skrev Gösta Karlsson på Unionen ett blogginlägg där han efterfrågar en industriminister som kan lyfta fram industrins betydelse för svensk ekonomi. Industrin är viktig för Sverige – men minst lika viktig är tjänstesektorn.

Det som inte framgår av blogginlägget är att 75 procent av det totala antalet sysselsatta i Sverige jobbar inom tjänstesektorn och att över 80 procent av de nya jobb som skapats i Sverige de senaste 20 åren skapats inom tjänstebranscher. Ett nytt och mer rättvisande sätt att mäta export på som tagits fram av OECD och WTO tillsammans visar dessutom att tjänster står för en betydligt större del av svensk export än vad vi tidigare trott. Hela 52 procent av den svenska exporten utgörs av tjänster (att jämföra med 30 procent vilket man tidigare trott). Samma data visar även att Sverige tappar exportmarknadsandelar totalt sätt, men att den enda branschen som vinner marknadsandelar är företagstjänster. Detta visar på konkurrenskraft inom just den här delen av svensk ekonomi.

Tjänstebranscherna är viktiga för Sverige, inte minst de med stort kunskapsinnehåll där potentialen till värdeskapande är som allra högst. Men industri och tjänstesektor är i stor utsträckning också beroende av varandra. Efterfrågan från industrin genererar ungefär 27 procent av sysselsättningen inom branschen företagstjänster medan efterfrågan från övriga tjänstebranscher genererar 46 procent av sysselsättningen inom samma bransch. Det vill säga tjänstesektorn står inte och faller med industrin, men för en stor del av den är efterfrågan från industrin avgörande. Man kan helt enkelt konstatera att varor och tjänster blir alltmer integrerade.

Näringslivet består idag av komplicerade kedjor av förädlingsvärde där varje moment av produktionen av varan eller tjänsten görs i den del av världen där den kan utföras mest effektivt. Är det då inte bättre att se till svenskt näringslivs bästa som helhet? Hur ska vi göra för att på bästa sätt öka Sveriges attraktionskraft för företagen så att de även i fortsättningen väljer att placera delar av sin produktionskedja i Sverige. Oavsett om det handlar om varu- eller tjänsteproduktion.
Fokus borde överlag vara att skapa bra förutsättningar för sysselsättningsökning i Sverige. Som Unionen skrev i sin blogg är det av högsta vikt att förstå hur olika delar av ekonomin hör ihop och hur de är beroende av varandra. Då är det inte logiskt att lyfta ut en enskild del av näringslivet och enbart se till dess intressen och villkor.