Privata investeringar är en förutsättning för vår välfärd

Av Stefan Holm, 14 Feb 2014

De flesta är överens om att vi behöver satsa mer på välfärden. Kraven på investeringar blir större när behoven av vård, skola och omsorg ökar. Samtidigt ökar medborgarnas förväntningar på välfärdens service. Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) visar att kommunsektorn investerade 30 miljarder kronor i välfärden år 2003. Motsvarande siffra 2015 är 70 miljarder kronor. Men varifrån ska pengarna komma? Vem står för investeringen? De här frågorna diskuterade vi på ett seminarium i Norrköping om investeringar i välfärden.

En av Sveriges demografiska utmaningar är att gruppen 65+ förväntas bli 35 procent större fram till 2032. Samtidigt ökar våra krav på välfärdens kvalitet. Vi har helt enkelt ökade förväntningar på välfärdstjänsterna, både vad gäller resurser och kvalitet.

Men situationen är inte bara problematisk i ett framtida perspektiv. Redan idag har kommunerna endast resurser för att finansiera 60 procent av deras nettoinvesteringar. För att hantera situationen lånar de mer och mer. Lånen ökade från 363 miljarder kronor år 2007 till 443 miljarder kronor 2012. ”På lång sikt ser det besvärligt ut” uttryckte Lena Wallenskog, biträdande chefekonom på SKL, under seminariet.

Värt att nämna är att investeringarna inte längre enbart ligger på kommuner och landsting. Den privata sektorn har investerat uppemot 200 miljarder kronor i den svenska välfärden. Utan privat kapital hade sannolikt kommunernas låneskulder varit långt större. Alternativt så hade vi inte fått den välfärd som vi efterfrågar, med längre köer och sämre kvalitet.

För att välfärden ska leva upp till de allt strängare krav vi ställer på den, både kvalitets- och resursmässigt, går det inte att bortse från att investeringsbehoven ökar i en takt där kommuner och landsting blir frånsprungna. Vi behöver en offentlig verksamhet som istället för att förfäkta privata investeringarna frågar hur den kan bli mer attraktiv för dessa.

Vi är i akut behov av offentliga och privata samarbeten. Det är ett måste om välfärden ska kunna anpassas efter en demografi som är i ständig rörelse. Som Widar Andersson, chefredaktör på Folkbladet, skrev i sin ledare:

”Almega förespråkar att kommuner och landsting i högre grad bör samarbeta med företag som inte bara driver välfärdsverksamheter utan som också bygger och förvaltar sina egna lokaler. Ett sådant upplägg är både kostnadseffektivt och solidariskt.”

 

Stefan Holm
Näringspolitisk expert

Gustav Wiel-Berggren
Praktikant, Almega Näringspolitik