Anpassa den svenska modellen till dagens verklighet

· · ·
Av Jonas Milton, 14 Feb 2014

En tydlig trend i Sverige är att kollektivavtal som gäller tills vidare blir fler och att fler anställda omfattas av så kallade sifferlösa avtal. Ungefär 800 000 anställda kommer att omfattas av sifferlösa avtal under nästa år.

Under senaste tid har ett antal fackliga organisationer, däribland Unionen, fört fram att dessa sifferlösa avtal hotar den svenska modellen. Detta genom att allt fler inte omfattas av det så kallade märket, det vill säga den norm för löneökningarnas storlek som sätts av industrin. Genom att företag får möjlighet ge mer kan konkurrenskraften i Sverige urholkas påstås det.

Det påstås även att det finns risk för ”dumpning” när företag kan ge mindre. Det sägs också att sifferlösa avtal är lika med godtycklig lönesättning.

Låt mig försöka bringa klarhet i frågan om sifferlösa avtal.

1993 träffade Almega med Ledarna det första sifferlösa avtalet. I detta avtal beskrivs mycket noga hur processen för lönesättningen skall gå till. För varje medarbetare skall mål sättas och uppföljning ske. Löneökningens storlek skall vara beroende av den enskildes prestation. Men även företagets lönsamhet skall vara en faktor att ta med i bedömningen. Med Ledarna har vi mycket noga beskrivit hur den lokala processen skall se ut och även vad de centrala parterna kan göra om det inte fungerar lokalt. Detta sätt att sätta löner kan bättre beskrivas som en företags- och medarbetarnära lönebildning och har fått efterföljare på ett antal avtalsområden under de senaste åren. Intresset för detta moderna sätt att sätta löner är stort inte minsta bland anställda. Ansvaret för lönesättningen förs över till dem som skapar förutsättningar för och betalar för löneökningarna.

När man pratar om sifferlösa avtal är alltså viktigt att notera att sifferlösa avtal är mer än avtal utan siffror. Sifferlösa avtal föregås av ett långt förtroendeskapande arbete och bygger på ömsesidig respekt, förståelse och tillit. Det gör att det utvecklas en intresse-
gemenskap både centralt och lokalt som underlättar arbetet även i andra frågor. Detta innebär också att vi som arbetsgivare inte kan tvinga en facklig organisation till ett sifferlöst avtal. Istället kan de fackliga organisationer som vill hålla fast vid traditionella siffror i sina avtal fortsätta förhandla på det sättet. Det finns naturligtvis även företag som tycker att det är bra med en siffra i avtalet att förhålla sig till.

Men det vi från Almega tycker är viktigt att slå fast är att vi inte får motsätta oss en utveckling för dem som lokalt vill ta ansvaret för hela lönesättningen. För oss handlar det om att anpassa den svenska modellen till dagens verklighet.