Unga akademiker + arbetsgivare = sant?

· · · · · ·
Av Marie Silfverstolpe, 10 Dec 2013

Infografik matchning

Allt fler unga väljer att investera tid och ta stora studielån för att plugga. Det finns stora potentiella vinster med detta – minskad risk för arbetslöshet, högre framtida lön, större karriärmöjligheter och möjlighet till mer kvalificerade och avancerade jobb. Men vad händer om förväntningarna inte infrias? Och vems är då ansvaret?

På senare tid har allt fler varningssignaler hörts om att långt ifrån alla studenter får ett kvalificerat jobb eller ens jobb över huvud taget efter examen. Detta är ett växande samhällsproblem som inte tas på allvar.

Lärosätena saknar resurser och incitament att förbereda studenterna för det kommande arbetslivet, och för arbetsförmedlingen är arbetslösa studenter ingen prioriterad målgrupp. De finns heller inte med i de satsningar som görs på att minska ungdomsarbetslösheten. Ungdomarna får bära ansvaret själva för högskolornas misslyckanden, en helt orimlig inställning.

Ungdomsarbetslösheten har flera orsaker. I den rekryteringsenkät som Almega och Svenskt Näringsliv genomförde 2012 kunde vi konstatera att majoriteten av våra företag tyckte att det var svårt att rekrytera på den utbildningsnivå som efterfrågades. Bristen på personer med rätt yrkeserfarenhet samt rätt utbildning var de främsta anledningarna till att rekryteringen misslyckats.

Det finns alltså uppenbara brister i kopplingen mellan teori och praktik inom flertalet av dagens utbildningar.

Almega har gjort en specialkörning i SCBs arbetskraftsundersökning och fått siffror på hur arbetslösheten ser ut för personer med eftergymnasial utbildning. Som ni ser i vår infografik är den är fortfarande på en låg nivå både relativt och numerärt, men den ökar.
Nu behövs det åtgärder för att bryta utvecklingen.

  • Avsätt 1 miljard årligen till högskolornas och universitetens samverkan med arbetslivet för jobb, innovation och företagande.
  • Examenstillstånden för enskilda utbildningar bör omprövas med jämna mellanrum. Vid start och omprövning bör arbetslivsrelevansen och samverkan vägas in.
  • Satsningar på förbättrad studie- och yrkesvägledning behövs. Varje lärosäte bör ha sitt eget karriärcentra med ansvar för att guida studenter och bygga upp relationer med potentiella arbetsgivare.

Men siffrorna visar klart och tydligt att det inte bara är utbildningarna som behöver ändras. Dagens arbetsmarknadspolitik och arbetsförmedling är helt enkelt inte anpassad efter denna ökande grupp av arbetslösa akademiker.

Därför måste Arbetsförmedlingen konkurrensutsättas, så fler specialiserade aktörer ges möjlighet att hjälpa till, kontaktytorna med arbetsgivare måste förbättras så fler praktikplatser skapas. Det är också viktigt att vi behåller den reducerade arbetsgivaravgiften för unga.

Då finns det möjligheter att möta den efterfrågan som kommer att finnas hos de knappa 800 000 ungdomar som är födda mellan 1989 och 1994. Eller de dryga 400 000 studenterna som var inskriva vid universitet och högskolor läsåret 2012/2013.