Osunda konkurrenter i offentlig regi

Häromdagen uppmärksammade Dagens Samhälle (endast i papper) problemen med osund offentlig konkurrens, eller Konkurrensbegränsande Offentlig Säljverksamhet (KOS) som det heter på myndighetsspråk. Det är snart fyra år sedan som den regeln infördes i Konkurrenslagen med syftet att minska osund konkurrens från kommuner, deras bolag eller från statliga verk.

Och visst har det hänt saker. Flera kommuner har slutat sälja tjänster till andra kommuner och statliga verk tänker en gång extra när de vill sälja konsulttjänster i konkurrens med privata företag. Men betyder det att allt nu är bra?

Tyvärr inte.

Ännu driver Strömstads kommun sitt gym och spa i konkurrens med privata gym. Fortfarande säljer Helsingborgs Hamn programvara för logistiklösningar i konkurrens med privata företag och ännu erbjuder många kommuner brandskyddsutbildning i samband med myndighetsutövningen, Trots att det finns andra utbildningsföretag. Läs till exempel denna ledare i Östgöta Correspondenten av Thomas Gür.

På temat om brandskyddsutbildning kontaktade Almega ett fyrtiotal kommuner för att höra om de sålde sina utbildningar till företag. 31 av de 40 tillfrågade kommunerna gör detta. Trots att det finns privata utbildningsföretag. Almega har sammanställt undersökningen i en rapport.

Tjänsteföretag i olika branscher har också uttalat sig om offentlig konkurrens i en undersökning som Almega gjorde hösten 2012. Av de tusen företagare som svarade på undersökningen var 4 av 10 utsatta för konkurrens från det offentliga. Det är en väldigt många företag.

KOS-reglerna har i alla fall inneburit att Konkurrensverket kan driva frågan vidare till domstol. Men hittills har endast två fall avgjorts. I ett av fallen gick domstolen på kommunens linje. I det andra fick Konkurrensverket rätt.

Det är bra, men inte tillräckligt bra om det ska byggas upp en praxis kring osund offentlig konkurrens. Fallet där domstolen gick på företagens linje handlade om att det kommunala bolaget Skelleftebuss inte längre fick sälja beställningstrafik. Det finns nämligen privata företag som har det som affärsidé. Förhoppningsvis kan domstolens beslut innebära att liknande företeelser försvinner. Men visst måste det till ytterligare praxis genom fler domstolsavgöranden.

Fick man önska skulle naturligtvis konkurrenslagen tydliggöras ytterligare. Samtidigt kan Konkurrensverket agera mer förebyggande i sina kontakter med myndigheter som konkurrerar med privata företag.