Grodan, kastrullen och välfärden

· · · ·
Av Gästbloggare, 28 Jan 2013

Liknelsen med grodors reaktion i varmt vatten är flitigt använd. Grodor som slängs ned i en kastrull med hett vatten ska enligt uppgift (har aldrig testat själv) hoppa ur medan grodor som utsätts för långsam uppvärmning inte flyr utan istället stannar kvar och dör av överhettning.

Det är ett exempel som ofta används för att beskriva hur vi vänjer oss vid negativa förändringar men det fungerar ju på precis samma sätt med positiva förändringar. Vi vänjer oss och tar dem snart för givna.

Vi ser samma sak hända på ett större plan i samhället. På konferensen Perspektiv på den svenska välfärden talade till exempel Helene Hellmark Knutsson (s) om att Olof Palme redan 1982 i sin regeringsförklaring menade att välfärden hade blivit för alienerad från medborgarna och att brukarna måste få ett större inflytande.

Ingvar Carlsson fortsatte dessa tankegångar och tillsatte 1985 Maktutredningen som presenterade sitt huvudrapport 1990. Där blev det bland annat tydligt att det hos svenska folket fanns en stor frustration över att man hade så lite inflytande över välfärdstjänsterna, man hade för lite egenmakt som medborgare. Det blev början på en mer pragmatisk inställning till en mångfald av utförare.

Idag tar de allra flesta möjligheten att välja skola åt sina barn, möjligheten att gå till den doktor som man känner förtroende för och möjligheten att välja en förskolepedagogik som man tror passar sitt barn, för given. Det har skett en positiv tillvänjning – som om man stängde av värmen under kastrullen med grodan i.

Kanske behöver vi ibland stanna upp i debatten kring välfärden och fundera över hur det faktiskt var förut. Vi har faktiskt fått det bra mycket bättre.

När man börjar tänka på det är det nog få som vill att värmen under kastrullen sätts på igen.

Gästbloggare: Robert Thorburn, kommunikatör i projektet Framtidens vård, skola och omsorg