Från blå himlar till trippla helixar

·
Av Fredrik Voltaire, 23 Jan 2013

Idag genomförde Svenskt Näringsliv en intressant konferens om hur framtidens resurstilldelning till våra lärosäten bör ske.

Forskningen står i fokus och kärnfrågan är ”Ska vi införa ett peer review system för att finansiera forskning i Sverige?”

Enligt en rapport som författats av Emil Görnerup får lärosätena idag basanslag som utgår från tidigare anslag, och inte på kvalitetsmått. Samtidigt fördelar lärosätena dessa anslag internt efter kvalitetsmått som exempelvis antal examina i forskarutbildning, storlek på externa anslag och bibliometri.

På konferensen fick vi höra hur man fördelar resurser i Belgien och Storbritannien, och där är konkurrensinslagen betydligt större.

Dr. Marc Luwel från forskningsstiftelsen Hercules stitching i belgiska Flandern gjorde en intressant exposé över forskningsfinansieringens utveckling de senaste decennierna. Vid mitten av 1900-talet satsade regeringarna på storskaliga projekt (månlandningar etcetera) och finansieringen gick helt till grundforskning styrd av forskarnas egna intressen och nyfikenhet – så kallad Blue Sky research. Att forskningen skulle ge samhällsnytta sågs som mer eller mindre givet och något som mer eller mindre skedde per automatik.

Efter hand har fokus flyttat allt mer mot själva nyttogörandet, allt eftersom insikterna har ökat både om institutionella hinder och om möjligheterna att skapa produktiva loopar där forskningens applicerande ger input till ny forskning.

Idag talas det lika mycket om blå himlar som om hur forskning, offentlig sektor och näringsliv kan bidra till varandra i en slags helig treenighet – enligt Triple Helix modellen. Nu är tiden mogen för att detta perspektivskifte får genomslag i den svenska resurstilldelningen.

Om jag tolkar Peter Honeth rätt verkar detta vara på gång att ske inom en snar framtid. Åtminstone på forskningssidan, sedan hoppas jag verkligen att han tar tag även i utbildningsanslagen så att samhällsnytta och samverkan blir bättre utvärderas och ges mer direkta anslag.