RUT en intäktskälla för staten

· ·
Av Ulf Lindberg, 05 Dec 2012

I och med att Riksdagen idag fattar beslut om att förtydliga reglerna för RUT-avdraget så att det även kommer gälla läxhjälp för gymnasieelever så har diskussionen om RUT-avdraget blossat upp på nytt.

Vänsterledaren Jonas Sjöstedt hävdade i söndagens Agenda som sändes i SVT att vanliga skattebetalare subventionerar att folk köper städning och barnpassning.

Det är inte sant. RUT-avdraget är en ren intäktskälla för staten även om man inte räknar med dynamiska effekter som att människor går från arbetslöshet till jobb.

I en debattartikel i aftonbladet redogör jag för hur stora statens intäkter blir vid köp av RUT-tjänster även efter avdraget. Den beräkning som jag använt mig av är samma som i regeringens proposition Ett enklare system för skattereduktion för hushållsarbete (2008/09:77) På sidan 68 redovisas ett räkneexempel som visar hur skattereduktionen om 50 procent slår. 

En köpare får en faktura från en utförare med F-skattsedel med uppgift om att totalt 16 250 kronor (inklusive mervärdesskatt) ska betalas. Vid 50 procents skattereduktion gäller att Statens nettoinkomst uppgår till 1 125 kronor.

Så här har regeringen räknat:

Bild Beräkningen RUT

Den som köper tjänster och får del av RUT-avdraget bidrar alltså till statskassan jämfört med om tjänsten inte skulle köpts. När man städar själv kan staten, gudskelov, inte ta ut någon skatt. Men i och med avdraget kan allt fler efterfråga den här typen av tjänster och staten får in mer pengar.

I Agenda hävdade dessutom Jonas Sjöstedt det är vanligt folk som får betala för att de allra rikaste får swimmingpoolen rengjord och matsilvret putsat. Det beror så klart på vad man menar med de allra rikaste men enligt en rapport från skatteverket så tjänar 68 % av dem som köper RUT-tjänster mindre än 32 000 i månaden.

Här är lite mer fakta om dem som köper RUT-tjänster, även denna hämtat från Skatteverket:

Vilka köper RUT-tjänster:
Kvinnor stod för 61 % av antalet köp
Män stod för 39% av antalet köp

Gifta/sammanboende med barn stod för 60 %
Gifta/sammanboende utan barn stod för 23 %
Ensamstående med barn stod för 5 %
Ensamstående utan barn stod för 11 %