Debatt om yrkeshögskolan på TCO-konferens

· ·
Av Fredrik Voltaire, 19 Nov 2012

I förra veckan deltog jag i paneldebatt på TCO:s konferens Utbildning för ett bra liv, som handlade om yrkeshögskolans roll och utmaningar. En stor del av debatten handlade om etableringsstatistiken, med utgångspunkt i Svd:s artikel där de jämförde högskolan med yrkeshögskolan och fann att de förra är betydligt bättre på att få studenter i arbete.

Utöver detta diskuterade vi också gränsdragningen mellan yrkeshögskolan och högskolan samt hur kompetensbehoven ser ut – efterfrågas yrkeshögskoleutbildade?

Medverkande:
Pia Enochsson, generaldirektör, Myndigheten för Yrkeshögskolan
Roger Haddad (Fp), ledamot i riksdagens utbildningsutskott,
Lars Haikola, universitetskansler, Högskoleverket
Jesper Lundholm, utredare, Unionen
Louise Malmström (S), ledamot i riksdagens utbildningsutskott
Fredrik Voltaire, näringspolitisk expert, Almega

Jag fick möjlighet under debatten att ge min syn på etableringsstatistiken, vilken i korthet är denna:

I Svd:s artikel är högskolans siffror överdrivet positiva eftersom de inte inkluderar de som studerar vidare eller som åker utomlands efter studierna. Om etableringstalet (som avser personer med årsinkomst över 16 300 kr/mån utan inslag av till exempel a-kassa) inkluderar även dessa hamnar etableringssiffran för högskolestudenter på 66,2 procent, inte 78 procent. Det är fortfarande mer än den motsvarande siffran för yrkeshögskolan som ligger på 58 procent, men skillnaden blir mer än halverad.

Det går inte att jämföra riktigt, de båda utbildningsformerna är äpplen och päron. På flera sätt, men det som främst bör nämnas är utbildningstiden, där yrkeshögskolan har betydligt kortare utbildningar vilket höjer effektiviteten i förhållande till de resurser och den tid som investeras. Resultat i form av etablering måste mätas i förhållande till input, annars blir det orättvist.

Andra faktorer som försvårar jämförelsen är att yrkeshögskolan är ytterst flexibel och förändringsinriktad, vilket medför vissa negativa effekter i form av att även framgångsrika utbildningar läggs ned efter några år. Anordnarna kan inte jobba långsiktigt för att bygga upp kompetens och kunnande, utan måste lägga ner och förnya verksamheter hela tiden.

Jag använde liknelsen att Lars Haikola är amiral över en flotta stora supertankers (högskolorna), som visserligen tar lång tid på sig att leverera sitt innehåll men som är stora, stabila och pålitliga. Pia Enochsson fick liknelsen av att vara kaospilot som har uppdraget att poppa popcorn i 240 olika kastruller, med en mängd olika smaker som önskats i olika förbeställningar. Inte den bästa liknelsen, men åtminstone ett försök att illustrera att högskolan och yrkeshögskolan har väldigt olika förutsättningar och därför inte kan jämföras med ett trubbigt etableringsmått.

I övrigt tycker jag debatten visade stor samstämmighet om att yrkeshögskolan är en viktig utbildningsform, att den kan utvecklas, att samverkan mellan högskolan och yrkeshögskolan kan bli bättre, och att näringslivet har stora behov av dessa utbildningar.

Hela konferensen var väldigt intressant och givande, så jag vill passa på och tacka TCO för ett väl genomfört arrangemang!