Nya kompetenskrav i näringslivet

· · ·
Av Fredrik Voltaire, 07 Sep 2012

Näringslivets kompetensbehov är svårt att förutsäga, särskilt på lång sikt, men vad händer om vi inte försöker?

Det klagas ofta på fallande kunskapsresultat i skolan, men skulle vi klara oss idag om vi hade hållt fast vid äldre kunskapsmål, betygssystem och pedagogik? När jag blickar bakåt och för mitt inre försöker se hur näringslivet utvecklats och förändrats, slås man av hur mycket som hänt de senaste 10, 20, 30 åren. På en mängd områden. Teknisk utveckling, nya arbetsorganisationer, nya marknader och affärsmodeller.

Produktionen har datoriserats och robotiserats, samtidigt som många jobb outsourcats och blivit offshorade. Ökad specialisering, fokus på förnyelse och kundanpassning har införts för att snabbt kunna reagera på förändrade marknadssignaler och villkor. Datorer, IT, och Internet har medfört förenklingar och rationaliseringar inom kommunikation, administration och distribution.

Många jobb som exempelvis lagerarbetare, resesäljare, sekreterare och sättare har minskat i omfattning på grund av automatiserade lager, självbokning via internet, ordbehandlingsprogram och digitaltryckerier. Det har skett en förskjutning av tyngdpunkten på arbetsmarknaden, från produktion och sammansättning till mer högförädlande jobb inom exempelvis utveckling, ledning, försäljning och marknadsföring. Idag är behoven betydligt större inom samordning och planering av värdekedjor, än inom själva produktionen.

Utvecklingen har även medfört en förskjutning mot yrkesroller som är mer otydliga, komplexa och ombytliga. De nya jobben kräver både specialistkunskaper på smala kunskapsområden, och generiska kompetenser som möjliggör anpassning i en föränderlig miljö. Ett exempel på detta behov är att det idag råder brist på tekniker inom IT med god säljkompetens. Ett annat är att  företagen i den kunskapsintensiva tjänstesektorn efterlyser mer servicemedvetenhet, affärsmässighet och entreprenörsanda hos högskoleutbildade, enligt en undersökning Almega genomförde 2011.

Förändringarna i näringslivet innebär att de kunskapsintensiva jobben blir fler, de rutinartade manuella uppgifterna färre, men förvånande nog också att de serviceintensiva jobben också ökar. En förklaring är att stigande inkomster leder till mer sofistikerade konsumtionsmönster. En annan är att både företag och personal i den kunskapsintensiva sektorn behöver servicetjänster för att vara produktiva. Servicejobben stöttar de kunskapsintensiva jobben, och tvärtom. En symbios som är värd att vårda genom att ge båda sektorerna goda förutsättningar att växa.

Jag tror inte det är någon större poäng med att längta tillbaka till gårdagens lösningar, skolan måste få fortsätta utvecklas och ett viktigt kriterium är att den hänger med i sin samtid. Därför måste strävan vara att yrkes- och högskoleutbildningarna ska vara relevanta i förhållande till näringslivets utveckling och kompetensbehov, nuvarande och framtida. Det behövs flexibilitet i utbildningssystemet eftersom arbetsmarknaden förändras. Detta är nödvändigt för att hålla nere arbetslösheten och för att ge näringslivet goda förutsättningar för tillväxt och utveckling.