“In Sweden we have a system…”

· · ·
Av Cemille Üstün, 07 Jul 2012

Utomlands kan man gärna göra sig lustig åt svenskars storebrorsbeteende men faktum är att det är just vårt systemtänkande som röner framgångar i våra utlandsprojekt i allt från samhällsplanering till vårdtjänster. Det har vittnats om vid ett antal exportseminarier i Almedalen. Men då blir det extra slående när systemen inte fungerar nationellt. Eller hur mycket som fortfarande finns att göra.

Det svenska varumärket är enormt starkt. Vi har rykte om oss att vara ”safe, clean and efficient”.

Capio driver bland annat 50 ortopedkliniker i Storbritannien idag, ett antal kliniker i Frankrike samt ett modernt sjukhus i Dubai där man även nått bättre resultat än i Sverige och nu kan importera dessa idéer tillbaka till Sverige. Att exportera vårdtjänster handlar lika mycket om erfarenhetsöverföring i båda riktningar.

Svensk hälsovård ligger i framkant på vissa områden just nu men så länge det inte finns någon gemensam inre marknad för hälso- och sjukvårdstjänster så kommer inte europeisk sjukvård i längden att vara effektiv eller av högsta kvalitet. Sjukvårdsköer i ett land och tomma sjukhussängar i ett annat är inte god ekonomi. Många goda idéer fastnar i administrativa hinder och slutna finansieringssystem, eftersom EU inte har några befogenheter att skapa gemensam lagstiftning.

Vård- och hälsosektorn kan vara en plog för många andra tjänster och produkter. Men just nu ligger just den sektorn sist i den fria rörligheten. Man närmar sig den inre marknaden fragmentariskt genom yrkeskvalifikationsdirektivet för vårdpersonal, patientrörlighetsdirektivet för patienterna, men är fortfarande rädd för att skapa en rörlighet för tjänsterna. Det riskerar att bli ett lapptäcke. Istället behövs ett heltäckande rörlighetsdirektiv även för denna bransch.

Det mest frustrerande är att även i Sverige, trots förträffligt systemtänkande, finns fortfarande vallgravar mellan landsting, ibland t.o.m sjukhus i Sverige. Patienter och läkare lägger ned onödig tid på att försöka överbrygga dessa vallgravar. Vid Kairos Futures hälsoseminarium föreslog Reumatikerförbundet att patienten, inte vårdgivaren, ska ha kontrollen över sin journal och därmed tillgång till den oavsett vilken vårdgivare patienten vänder sig. Tekniken finns redan. Det är dags att utmana vårt systemtänkande. Ta med alla goda idéer från Almedalen till vardagen i höst. När vi fått till en fungerande infrastruktur för detta kan vi ta oss den inre marknaden och sedan kan vi med stolthet säga ”In Europe we have a system…”.