Nej tack till detaljstyrning och social ingenjörskonst

· ·
Av Fredrik Voltaire, 11 Jun 2012

Vänsterpartiet sågar i en svepande analys dagens gymnasiala yrkesutbildningar, som inte anses nå upp till de krav som ställs i arbetslivet. Därefter lägger man en rad förslag som handlar om att föra över ansvar och krav från skolmyndigheter och skolhuvudmän till arbetsmarknadens parter. Bland annat vill man att parterna har vetorätt mot etableringen av nya utbildningar. Staten ska också bli mer aktiv genom att ändra reglerna för offentlig upphandling för att driva igenom fler lärlingsplatser.

Men analysen saknar både grund och verklighetskoppling.

För det första är antagandet om att yrkesutbildningarna inte möter arbetslivets krav helt taget ur luften. Idag vet vi inte ens hur den nya gymnasieskolan presterar, eftersom eleverna som omfattas av reformen i dagarna går ur ut sitt första år på gymnasiet. I gymnasiereformen fick arbetsmarknadens parter gott om utrymme att påverka utformningen av yrkesprogrammens struktur och innehåll, och det infördes både nationella och lokala programråd för samverkan. Inget talar för att kvalitén på yrkesutbildningen ska ha försämrats, tvärtom talar det mesta för en förbättring.

Tanken att arbetsmarknadens parter ska detaljstyra utbildningarnas dimensionering och etablering visar att de har en övertro på den sociala ingenjörskonsten. Men det går inte att göra exakta prognoser över behovet av olika yrkesarbetare och sedan kommendera utbildningarna att leverera. Skolan är ingen fabrik, och eleverna är inga produkter.

Att staten ska tvinga offentlig och privat sektor att ta emot lärlingar, är ett förslag som visar hur liten förståelse partiet har för företagens villkor. Många företag har svårt att avvara personal för handledarutbildning, och det tar tid att få upp volymen av utbildade handledare. Upphandling är dessutom ett mycket trubbigt verktyg för ändamålet.

Att yrkesprogrammen tappat i sökande är det enda argumentet som är grundat i fakta. Det minskade inslaget av högskoleförberedande ämnen ser vi också som ett problem, men samtidigt har det också inneburit mer utbildningstid i yrkesämnen. Som sagt är det för tidigt att döma ut de nya yrkesprogrammen, och det skolorna framförallt behöver just nu är arbetsro.