Den svenska skolan är bättre än den finska!

·
Av Fredrik Voltaire, 20 Mar 2012

Den svenska skola är bättre än den finska

DN publicerade igår en replik av Eva Alderborn, programrektor på Lundellska skolan. Jag stödjer helt hennes kommentarer på debattartikeln Principen om en bra skola för alla gäller inte längre som argumenterar för att den finska skolan är bättre än vår, och samtidigt i ett svep angriper friskolor, kommunalisering och målstyrning.

Debattartikeln av Per Kornhall, undervisningsråd vid Skolverket, hävdar att skolan blivit mer ojämlik, och vill återställa ambitionerna med enhetsskolan: alla ska ha samma utbildning oavsett bakgrund och förmåga. Men denna modell har flera nackdelar.

En är att lärarna måste individanpassa sin undervisning för att kunna lära ut till både de starka och svaga eleverna, samtidigt. Något som är i praktiken är mycket svårt, och istället ofta leder till att läraren tvingas fokusera på de svaga eller de starkare eleverna.

Dagens svenska skola erbjuder större möjligheter för elever att få undervisning efter sin förmåga, och därigenom större möjligheter att utvecklas individuellt. Dagens skola är mer resultatorienterad, och uppmuntrar i högre grad eleverna att lära sig så mycket de kan – inte bara så mycket som passar genomsnittet i klassen, eller så mycket som passar statligt fastlagda timplaner. Den friare undervisningen har också möjliggjort för lärarna att forma undervisningen efter nya pedagogiska rön, och viktiga samhällsutmaningar.

Det är detta Eva Aldeborn så pricksäkert tar upp, att den svenska skolan är bra på att träna elevernas kompetenser, som problemlösningsförmåga, kreativitet med mera. Dessa kompetenser är viktiga för att få jobb och nå framgång i dagens tjänstedominerade arbetsliv.

Både EU och OECD lägger stort fokus vid samma kompetensperspektiv, som i korthet går ut på att individer inte bara behöver grundläggande kunskaper, utan också träning i viktiga kompetenser. Eleverna behöver lära sig att kommunicera med människor från andra kulturer och bakgrunder. De behöver kunna ta ansvar för sitt eget liv, orientera sig själv i den sociala omgivningen, kunna agera självständigt och entreprenöriellt. Dessutom behövs förmågan att hantera digitala verktyg och att agera interaktivt med hjälp av olika IT-system. Dessa kompetenser är också viktiga för att få jobb i Sverige.

Almega genomförde år 2011 en undersökning av sina medlemsföretag i tjänstesektorn som visade att skolan behöver fokusera mer, inte mindre, på dessa typer av handlingskompetenser. Företagen ser brister hos unga på dessa områden när de rekryterar.

Rapporten rekommenderar särskilt att skolan satsar på att träna kompetenser som handlar om interaktion med andra människor, om att kommunicera, att samarbeta, om gemensam problemlösning och om service. Den svenska skolan är säkert relativt bra på dessa områden, jämfört med den finska, som mer fokuserar på de grundläggande kunskaperna och som har begränsat lärarnas handlingsfrihet.

Problemet är att dessa förmågor inte mäts och skolornas framgångar i att träna dem syns inte. Vi kan inte fatta drastiska beslut om att flytta den svenska skolan tjugo år bakåt i tiden innan vi faktiskt vet hur den presterar, och innan vi är helt ense om vilka mål och resultat som faktiskt är viktiga.