Många vill ha skattereform

· ·
Av Håkan Eriksson, 02 Mar 2012

Skattereform

Sverige har idag ett skattesystem som ser ut som ett lapptäcke och som missgynnar det näringsliv som ska skapa framtidens jobb och välfärd. Behovet av en övergripande skattereform där både inkomstskatter och rena företagsskatter ändras är stort. Det är det många som idag är överens om, bland andra LO och Almega.

Att regeringen tillsatt en utredning som nu arbetar för att se över företagsbeskattningen är i och för sig positivt, men redan i uppdraget till utredningen finns en onödig begränsning om att inte se över inkomstskatternas betydelse för näringslivet. Den begränsningen riskerar att göra utredningen irrelevant.

I direktiven (Dir 2011:1) till företagsskattekommittén står det att ”[…]strukturomvandlingen i svensk ekonomi bör mötas med goda skattemässiga villkor för företagande och investeringar i Sverige. ”  Om regeringen genom företagsbeskattningsutredningen vill spegla sina analyser i den strukturomvandling som svensk ekonomi har gått igenom, så måste detta börja med en relevant beskrivning av verkligheten. En verklighet som innebär att Sverige är en kunskapsbaserad ekonomi, där kvalificerad tjänsteproduktion står för merparten av tillväxt och nya jobb.

Men risken är stor för att denna positiva utveckling hämmas av ett föråldrat skattesystem. En signal om detta är att Sverige vid en internationell jämförelse inte hävdar sig så bra som vi borde. Många länder, som till exempel Storbritannien och Nederländerna, har haft en betydligt starkare utveckling av sin kunskapsintensiva tjänstesektor än vad vi haft i Sverige.

En undersökning som gjorts av Handelns utredningsinstitut på uppdrag av Almega, visar att det svenska skattesystemet inte behandlar alla branscher och företag lika. Tvärtom missgynnas särskilt de kunskapsintensiva företagen. Jämför man faktorskatterna, skatt på produktionsfaktorerna arbete och kapital, framgår att de kunskapsintensiva tjänsteföretagen betalar i genomsnitt tio procent högre faktorskatter som andel av förädlingsvärdet än övrigt näringsliv.  Faktorskatterna i form av löneskatter, sociala avgifter och bolagsskatter slår direkt på företagens förmåga att producera välstånd i ekonomin.

Personalintensiva IT- och teknikkonsultföretag missgynnas gentemot industri med hög mekaniseringsgrad och få anställda. Varför försvåra för företagen som går i täten för utvecklingen av Sverige som kunskapsdriven nation?

Från Almegas håll föreslår vi att regeringen tar ett större grepp. Det är nu tjugo år sedan vi i Sverige genomförde en större skattereform. Genom en överenskommelse som gick tvärs över partigränserna och förhandlingar som kom att kallas ”den underbara natten” (uppdaterat: jag menade naturligtvis:) Århundradets skattereform, gjorde politikerna rent hus med ett skattesystem som inte längre höll ihop. En mängd undantag och särbestämmelser togs bort till förmån för ett enklare och mer enhetligt system. Inte minst såg dåtidens politiker skatternas betydelse för den ekonomiska tillväxten i Sverige, med utgångspunkt från att vi var på väg att utvecklas till en kunskapsintensiv ekonomi. Därför var det inte heller förvånande att man också såg till att sänka höga marginalskatter.

Samma sak borde göras nu. Med en grundlig utredning i botten borde flera partier kunna komma överens om ett skattesystem som håller över tid och regeringar. Det handlar om att skapa ett skattesystem som får de kunskapsintensiva företagen att lyfta.