Ett skattesystem som straffar arbete och utbildning

· ·
Av Håkan Eriksson, 25 Nov 2011

12 000 kronor. Så mycket mer tjänar man per månad om man råkar ha ett utländskt pass istället för ett svenskt. I varje fall om man tjänar över 88 000 kronor i månaden och räknas till kategorin expert. Och visst är det bra om högutbildad, utländsk arbetskraft kommer till Sverige – de kunskapsintensiva tjänsteföretagen skulle ta emot dem med öppna armar! Men samtidigt är det helt orimligt att högutbildade svenskar ska betala betydligt mer i skatt. Felet finns i ett skattesystem som bestraffar arbete och utbildning.

Nya regler gäller på skatteområdet. Om man till exempel är läkare, IT-specialist eller konsult och har en lön som överstiger ett visst belopp och om man samtidigt är utländsk medborgare, så har man automatiskt möjlighet att bli beskattad enligt den så kallade expertskatten. Är man däremot svensk medborgare, så får man snällt betala vanlig kommunskatt, plus statlig inkomstskatt, där även den extra värnskatten ingår.

I vårt räkneexempel har vi utgått från en person som är född 1960, bor i Stockholm och har en bruttolön på 88 000 kronor i månaden. Med hjälp av Skatteverkets räknesnurra kan man få fram att denna person skulle betala 456 505 kronor i skatt per år om han eller hon vore svensk. Samtidigt som denna persons utländska motsvarighet, som betalar expertskatt, skulle betala 309 642 kronor i skatt per år. Lön efter skatt per månad blir 49 958 kronor för svensken och 62 197 kronor för den utländska kollegan.

En skillnad på drygt 12 000 kronor i månaden – efter skatt – är mycket pengar. Och det är en tydlig signal om att det svenska skattesystemet måste moderniseras. Expertskatten tillkom för att stärka svenska företags konkurrenskraft, genom att kunna attrahera och behålla medarbetare med hög utbildning och högkvalificerade arbetsuppgifter. Men samma problem finns när det gäller den infödda arbetskraften. De behöver lika mycket morötter för att utbilda sig, ta kvalificerade jobb och stanna kvar i Sverige.

Grundproblemet finns i ett skattesystem, vars bäst-före-datum gått ut för länge sedan. I en modern kunskapsekonomi är det ohållbart att beskatta arbete hårdast och ha höga marginalskatter. En platt skatt, där alla betalar lika mycket i procentandel av lönen, vore bättre. Då skulle vi få ytterligare fart i de kunskapsintensiva tjänsteföretagen och fler, nya och spännande jobb.