Drömmen om ett bättre liv

·
Av Cemille Üstün, 22 Nov 2011

Drömmen om ett bättre liv

Den kan styras av nyfikenhet eller nöd, men drömmen om ett bättre liv delas av miljontals människor i hela världen. Många driftiga personer söker sig över landsgränsen för att pröva lyckan i ett annat land. Däri ligger en enorm potential för utveckling, inte bara av individen utan även av det samhälle som dessa individer söker sig till.  Ett seminarium Almega höll i oktober tillsammans med Kommerskollegium handlade om hur vi ska ta tillvara denna potential och dess betydelse för svensk tillväxt.

Sjunkande födelsetal och ökad medellivslängd ställer Europas välfärdssystem inför stora utmaningar. Invandringen är en lösning. EU-kommissionär Cecilia Malmström vill utveckla och stärka samarbetet mellan EU:s medlemsländer för att bli bättre på att hantera migration från länder utanför EU. Kommissionen lanserade i dagarna en ny sajt där personer från länder utanför EU kan få hjälp och råd om att leva och arbeta i EU. Tidigare har det varit för svårt att få tag i samlad, uppdaterad information, också om vilka rättigheter man har som invandrad.

Invandrarna skapar inte bara bättre förutsättningar för EU att uppfylla sina tillväxtmål. De bridrar även till sina ursprungsländers utveckling.

Igår höll Global utmaning ett seminarium i Sidas lokaler med rubriken Bistånd eller Business? där bland annat frågan om remitteringarnas betydelse för emigranternas ursprungsländer.  Drygt 2 000 miljarder kronor – två till tre gånger det officiella biståndet till utvecklingsländerna. Så mycket skickade emigranter hem tills sina familjer enligt Världsbankens uppskattning. I den summan ingår inte de pengar som sänds utanför de officiella bankkanalerna. Om detta kan man läsa i Global utmanings rapport Remitteringar – det okända biståndet.

Från EU:s medlemsländer skickas årligen 770 miljarder kronor, varav hälften går till andra EU-länder. Portugal och Polen tar emot lika mycket pengar från utvandrade gästarbetare som man får i officiellt EU-stöd.

I den mån dessa pengar används till utbildning och hälsa så leder det även till utveckling i ursprungsländerna. Men om pengarna används till konsumtion av importerade ”lyxvaror” uteblir effekten. Genom ett bättre samarbete mellan biståndsorganisationer och privata aktörer inom välfärdssektorn skulle dessa pengar kunna kanaliseras till verksamhet som ger bättre utdelning för pengarna. Då kan drömmen utökas till fler bättre liv.