Ett välkommet uppvaknande från universiteten

· · · ·
Av Gästbloggare, 08 Apr 2011

När jag läser Svenska Dagbladets Brännpunkt (2011-04-04) konstaterar fyra företrädare för den högre utbildningen att den svenska utbildningen, enligt internationella undersökningar, ligger i det Europeiska bottenträsket när det gäller kopplingar till näringslivet. Från vår sida kan vi inte annat än instämma samtidigt som vi konstaterar att svenska undersökningar visat detta i flera år.När svenska högskolor nu utsätts för internationell konkurrens och jämförs med andra länder blir utbildningens bristande arbetslivskoppling plötsligt tydlig. Det leder till att vi nu hör krav, från universitet och högskola på regeländringar. Från vår sida välkomnar vi denna insikt. Den bristande kopplingen till näringslivet har under flera år varit hårt kritiserad av många näringslivsföreträdare.

I samband med att det nya kvalitets- och resurstilldelningssystem som skulle utformas och beslutas 2009/10 hade Almega stora förhoppningar. Trots tydlig kommunikation, om behovet av kopplingar till näringslivets behov, från Almega, Svenskt Näringsliv, Civilekonomerna, Jusek och Sveriges Ingenjörer har Utbildningsdepartementet bara velat lyssna på högskolorna. I processerna fram till det slutliga förslaget har varken departementet eller högskolorna över huvud taget drivit betydelsen av arbetslivskopplingar i kvalitetssystemet – de akademiska kvalitetsaspekterna har helt dominerat diskussionerna.  

Det svaga mandat Högskoleverket till sist fick att inkludera arbetslivets intressen i nya kvalitetsutvärderingssystemet har sedan bromsats ytterligare av högskolorna och vi ser nu ytterst blygsamma spår av arbetslivskopplingar. Därför är det i allra högsta grad välkommet att vi nu ser att företrädare för högskolan vill värdera upp samverkan med näringslivet.

När vi dock ser omprövningen av synen på arbetslivskopplingar i den högre utbildningen verkar det inte primärt av omtanke om de svenska studenterna och deras framtida karriär. Det handlar istället om att den internationella omvärlden värderar kopplingen till arbetslivet så högt, vilket i sin tur påverkar högskolornas ekonomi. Om utlandsstudenterna väljer utländska högskolor minskar anslagen till de svenska. Andra drivkrafter med andra ord! Men låt oss hoppas att man även inser värdet av arbetslivskoppling gentemot de svenska studenterna och mot företagen. 

För den helt kunskapsdrivna tjänstesektorn är försörjningen med välutbildad arbetskraft helt avgörande för deras konkurrenskraft. Det betyder att utbildningarna måste innehålla kunskaper som efterfrågas av näringslivet och ger studenterna nödvändiga arbetslivskompetenser.

I Danmarks går regering nu fram med ett reformförslag som skulle få varje näringslivsrepresentant att gråta glädjetårar. I sexton konkreta förslag kopplas högskoleutbildningen samman med näringslivets behov. Man kan fråga sig hur det kan komma sig att vi i ett grannland med så stora likheter i samhällssystem och ekonomi så tydligt bejakar att utbildningen också har ett arbetslivssyfte och inte bara att anpassar utbildningen för de få studenter (6 %) som ska fortsätta en akademisk karriär. En politik i takt med sin arbetsmarknad och för konkurrenskraftiga företag.

Gästbloggare: Björn Axelsson, näringspolitisk expert med inriktining på utbildnings- och kompetensfrågor på Almegas Näringspolitiska avdelning