Ovanlig vinnare i högskolornas kvalitets- resurstilldelningssystem…

· · ·
Av Gästbloggare, 22 Dec 2010

När verksamheter ska kvalitetsgranskas kopplas normalt alltid oberoende granskare in, så kallad tredjepart. Det gäller ISO certifieringar som andra seriösa granskningar i näringslivet. Inte mist tar granskaren utgångspunkt från vilken kvalitet som kunden/mottagaren bör få av leverantören. Man granskar vilken nytta kunden haft av tjänsten ur olika aspekter och bedömer resultatet. Tanken på att fråga leverantörerna själva om råd på hur man ska utvärdera dem för att få ett bra kvalitetssystem finns inte ens på kartan.

Men när Utbildningsdepartementet ska införa ett nytt kvalitetssystem för högskolornas grund- och avancerade utbildningar med årliga kostnader om  ca 22 miljarder då går det för sig. I mars 2009 ges Högskoleverket (HSV) i uppdrag att samråda med högskolorna och studenterna om det nya kvalitetssystemet. Visst, studenterna kan betraktas som kunder till utbildningen men arbetslivet som rekryterar kompetensen ska inte göra sig besvär. Ca ett år senare avgår högskolekanslern efter att departementet inte var nöjd med förslaget.

Efter regeringspropositionen i juni i år ger departementet ett nytt uppdrag till HSV. Uppdraget fokuserar på granskning av: 1) examensarbeten, 2) högskolans egna självvärderingar, 3) studentenkäter och 4) alumnenkäter. Bedömargrupper ska sedan värdera redovisade resultat. Några få i varje bedömargrupp ska få komma från arbetslivet. Vad händer då i genomförandet? Studentenkäterna skrotades snabbt då underlagen förväntas bli tveksamma. Alumnenkäterna (den enda mätpunkten utanför systemet) fick bara ha en marginell betydelse (i uppdraget) om det vägde mellan två betyg. HSV:s tankar om 6 kvalitetsaspekter som vägledande vid olika bedömningar skrotades efter samråd med gissa vilka, just det högskolorna!

Nu har kvalitetsgranskningen mer eller mindre kokat ner till värdering av examensarbetena efter högskolelagenoch examensförordningen. Och examensmålen är inte skapade med något större sikte på arbetslivets behov. Bedömargrupperna ska föreslå HSV ett urval av examensmålen (24 stycken) efter att HSV samrått med? Just det, högskolorna!

Almega har stor respekt och förståelse för att den vetenskapliga uppgiften måste få ha stor vikt i kvalitetssystemet – men inte så ensidigt som nu. Speciellt inte som 94 % av studenterna ska direkt ut på arbetsmarknaden efter utbildningen. Det vore ganska rimligt att arbetslivet involveras bättre i kvalitetssystemet när 22 miljarder ska fördelas och där svensk konkurrenskraft idag stavas i ordet kompetensförmåga. Ett kvalitetssystem som bara rådgör med sig själv är inget kvalitetssystem om det ska göra anspråk på vetenskaplig seriositet.

Gästbloggare: Björn Axelsson, näringspolitisk expert med inriktining på utbildnings- och kompetensfrågor på Almegas Näringspolitiska avdelning