EU-rättens påverkan på Sverige

· ·
Av Cemille Üstün, 08 Okt 2010

För 15 år sedan gick Sverige med i EU för att påverka EU – och för att påverkas. Det var en av slutsatserna från Rättsvetenskapens dag vid Juridiska Fakulteten i Uppsala i veckan.  Det EU som Sverige gick med i är inte samma som idag. EU förändras och Sverige med. Vem hade trott den som för 15 år sedan sagt att EU skulle arbeta med gemensam patent, gemensam skatterätt och gemensam straffrätt? Men rörligheten ökar, fler varor och människor passerar landsgränserna inom EU både i goda och dåliga avsikter och det kräver ett närmare samarbete för att underlätta för den positiva handeln men också för att förhindra den kriminella verksamheten, lika gränsöverskridande som ett askmoln.

Nå vad var det då som hänt de sista åren och hur ter sig framtiden?

Docent Anna Jansson lyfte det demokratiska inflytandet som ska öka genom den subsidiaritetsprövning som riksdagen och andra nationella parlament har fått i och med Lissabonfördraget. Prövningen innebär att riksdagen tillsammans med andra nationella parlament kan förkasta ett direktivförslag från Europeiska kommissionen innan förslaget går till Rådet och Parlamentet för prövning. Anna Jansson kallade EU en semi-parlamentarisk demokrati och frågade retoriskt hur det kunde vara så att denna nya kompetens initierats av Kommissionen och inte de nationella parlamenten själva. Sveriges förhållandevis svaga representation av intresseorganisationer i Bryssel såg hon som en brist för vårt inflytande.

Det faktum att det blir allt svårare att skilja på inrikes- och utrikespolitik försvagar å andra sidan parlamenten enligt professor Thomas Bull.  Han kallade EU en konstitutionell terapi för riksdagen att finna sin roll. EU-rättens påverkan på våra grundlagar, har visat sig vara annorlunda än vi föreställde oss 1995. Offentlighetsprincipen var inte så hotad som vi trodde. Däremot såg Thomas Bull ett framtida problem i Tryckfrihetsförordningens ansvarssystem som enligt honom bygger på att det inte ska fungera. När detta möter EU:s integritetsskydd och krav på ett effektivt rättsskydd kommer det att uppstå problem.

Sveriges regeringskansli är förhållandevis litet och Sverige representeras ofta av de starkare förvaltningsmyndigheterna vid förhandlingar inom EU. Därmed kan inte förvaltningarnas självständighet inte hävdas i utövande av EU-lagstiftning enligt Docent Jane Raichel. Hon målade upp två parallella beslutsprocesser en Råds-/Parlmentsprocess  med riksdagen som lagstiftare och en Kommissions/kommittologiprocess med förvaltningsmyndigheterna som lagstiftare. Europeiseringen leder till nya namn för domstolarna för att markera deras ställning, som EU-rättens beskyddare. Länsrätten har redan bytt namn till Förvaltningsrätten  och vid årsskiftet byter Regeringsrätten namn till Högsta Förvaltningsrätten.

Den senaste tidens kedja av kriser har aktualiserat behovet av europeisk tillsyn och övervakning av banker och finansiella system. Docent Daniel Stattin beskrev  det europeiska finansiella trilemmat. Med detta avses att de tre målen – global finansiell stabilitet, finansiell integration och nationell finansiell självständighet – inte kan uppnås på en och samma gång. En nöt att knäcka för framtiden med två nya institutioner till hjälp; European System Risk Board och European System of Financial Supervisors.

Kompetensen på straffrättens område är delad. EU har viss befogenhet att harmonisera EU-ländernas straffrättsliga regler och besluta om minimiregler när det gäller gränsöverskridande och allvarlig brottslighet. Genom att EU-länderna har liknande regler för hur de bestraffar vissa grova brott får brottslingar mindre möjligheter att utnyttja skillnader i ländernas rättssystem. Juris doktor Maria Bergström studerar bland annat penningtvätt där Sverige idag är ett lämpligt land för penningtvätt, vilket inte ses med blida ögon av andra medlemsländer.

Jonas Malmberg professor i arbetsrätt talade om en lagstiftningsvåg från 1995-2005 på arbetsrättens område inom EU, där det under Thatchers tid rått i princip stiltje. Knäckfrågan är vilken lön och vilka arbetsvillkor ska gälla vid gränsöverskridande arbete? Utstationeringsdirektivets otydlighet har lett till ett antal domstolsavgöranden. Kommissionen deklarerar att frågan ska lösas på nationell nivå. Just nu påverkas rättsläget av EU-lagstiftarens relativt svaga ställning jämfört med EU-domstolen, betydelsen av vilka mål som förs till EU-domstolen samt genomslaget av EU-rätten är ytterst beroende av den nationella tolkningen.

En eloge till professor Carl-Fredrik Bergström som satt ihop programmet med den ena strålande föreläsningen efter den andra. Det verkade som om fakulteten själv var överraskad över sin kompetens. För mig var det en nyttig ögonöppnare om att se vad som sker runt omkring. Synd att inte fler från representanter från näringsliv och politik fanns på plats, så kunde fler ögon öppnats. Men det finns en chans till, håll utkik efter den sammanställning som utlovades.