Utanförskapet är fortfarande aktuellt

· ·
Av Marie Silfverstolpe, 27 Mar 2010

Enligt Försäkringskassans senaste statistik så har det så kallade ohälsotalet sjunkit till 32,2, en minskning med  knappt 7 % sedan februari 2009. Glädjande nog så sjunker de långa sjukskrivningarna och de som har sjuk- eller aktivitetsersättning. Trots det finns det mycket kvar att göra.

Det finns, enligt min uppfattning, flera skäl till att så många fortfarande befinner sig i ett utanförskap. Den tidigare tillämpningen av sjukförsäkringen utan tydliga tidsgränser är en, en annan att den enskilde inte har tillräckligt inflytande över och ansvar för sin rehabilitering.  Jag menar att det är dags att se över rehabiliteringen, såväl den medicinska som arbetslivsinriktade. Det är dags att låta den enskilda få chans att välja leverantör. Lagen om valfrihetssystem skulle kunna tillämpas här också. Precis som jag kan få välja primärvård så borde jag få välja rehableverantör. Nu vet vi att det finns många vårdmässigt framgångsrika leverantörer som har svårt att få sälja sina tjänster när landstingen väljer sin egna organisationer. På samma sätt kan man resonera om dem som av andra skäl befinner sig utanför arbetslivet. Det finns många företag som skulle kunna underlätta för den enskilde. Utbildnings-, omställnings-, rekryterings-, bemannings-, friskvårds-, vård- och rehabiliteringsföretag skulle alla – om det gavs en chans – kunna få ner utanförskapet och minska det mänskliga lidandet.

Så nu när såväl regeringsföreträdare som opposition börjar fundera på hur den framtida organisationen av arbetet med arbetsförmedling och sjukförsäkring ska se ut kanske man skulle våga ställa sig ytterligare en fråga. Vem kan bäst avgöra hur den enskilde ska komma tillbaks i arbete? Myndighetspersoner eller den enskilde?

För mig är valet lätt – den enskilde som ska kunna välja bland godkända leverantörer. Myndighetsutövning – det är det myndigheter ska ägna sig åt!